I Sverige är nästan all hantering av narkotika utanför vård och forskning är straffbar, även att använda en substans själv. Här går vi igenom vad lagen räknar som brott, vilka straff som gäller, hur domstolarna bedömer allvaret och vad som gäller för drogtester och beställningar från utlandet. Texten är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning.
Vad räknas som narkotikabrott?
Enligt 1 § narkotikastrafflagen döms den som olovligen överlåter, framställer, förvärvar för att överlåta, förvarar, transporterar, innehar, brukar eller på annat sätt tar befattning med narkotika för narkotikabrott. Straffet är fängelse i högst tre år.1
Om gärningen innebär att du säljer narkotika, eller hanterar narkotika som är avsedd att säljas, är straffet i stället fängelse i lägst sex månader och högst tre år. Samma straffskala gäller för den som till exempel förmedlar kontakter mellan säljare och köpare eller förvarar betalning för narkotika, om det är ägnat att främja narkotikahandel.1
Försök och förberedelse till narkotikabrott är också straffbart, men inte när gärningen gäller bruk av narkotika.1
Eget bruk är straffbart
Sverige skiljer sig från många andra länder genom att själva användningen av narkotika är ett brott. Det infördes 1988 efter proposition 1987/88:71, där regeringen föreslog att konsumtionen av narkotika skulle bli straffbar. Enligt förslaget skulle bara böter kunna dömas ut när det enbart gällde eget bruk.2
År 1993 ändrades straffskalan för ringa narkotikabrott så att den även innehåller fängelse i högst sex månader. Ett uttalat skäl i propositionen var att polis och åklagare annars saknade möjlighet att säkra bevisning med tvångsmedel som kroppsbesiktning. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 1993.3
I praktiken döms den som bara har använt narkotika oftast till böter. Åklagarmyndighetens vägledning för strafföreläggande anger 30 dagsböter som normalstraff för ringa narkotikabrott genom bruk, oavsett vilken narkotika det gäller.4 Om du har använt narkotika som du själv innehaft döms du enligt Högsta domstolen (NJA 2017 s. 415) i regel bara för innehavet, eftersom bruket då anses ingå i innehavet.4
Straffskalor
| Brott | Straffskala | Lagrum |
|---|---|---|
| Ringa narkotikabrott | Böter eller fängelse i högst sex månader | 2 § narkotikastrafflagen |
| Narkotikabrott | Fängelse i högst tre år | 1 § narkotikastrafflagen |
| Narkotikabrott som avser försäljning | Fängelse i lägst sex månader och högst tre år | 1 § narkotikastrafflagen |
| Grovt narkotikabrott | Fängelse i lägst två och högst sju år | 3 § narkotikastrafflagen |
| Synnerligen grovt narkotikabrott | Fängelse i lägst sex och högst tio år | 3 § narkotikastrafflagen |
| Vårdslöshet med narkotika | Böter eller fängelse i högst ett år | 3 a § narkotikastrafflagen |
Källa för tabellen: narkotikastrafflagen i lydelse till och med SFS 2024:797.1
Om ett brott är ringa avgörs ”med hänsyn till arten och mängden narkotika samt övriga omständigheter”. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska domstolen särskilt beakta om brottet varit ett led i en verksamhet i större omfattning eller yrkesmässigt, om det gällt en särskilt stor mängd narkotika eller om det annars varit särskilt farligt eller hänsynslöst.1
Injektionssprutor, kanyler och andra föremål som är särskilt ägnade att användas för missbruk av narkotika ska förverkas hos den som har begått brott enligt lagen, om det inte är uppenbart oskäligt.1
Hur domstolarna bedömer allvaret
Länge utgick domstolarna i hög grad från tabeller över art och mängd när de bestämde straffet. I NJA 2011 s. 357 slog Högsta domstolen fast att straffvärdet inte ska bestämmas enbart utifrån art och mängd. HD konstaterade att tabeller byggda på art och mängd alltid är förenade med osäkerheter och risk för missvisande jämförelser, och att andra omständigheter ska ges större betydelse. Rubriceringen grovt narkotikabrott är enligt HD främst avsedd för allvarliga gärningar som ingår i organiserad narkotikahandel.5
Vid mindre innehav har mängden fortfarande stor betydelse. Åklagarmyndighetens normalstraff för ringa narkotikabrott genom innehav för eget bruk trappas upp efter mängd. Några exempel:4
| Preparat | Minsta nivå | Normalstraff |
|---|---|---|
| Svamp som innehåller psilocybin eller psilocin | högst 2 gram | 30 dagsböter |
| LSD och ecstasy | högst 2 tripper eller tabletter alternativt 0,2 gram | 30 dagsböter |
| Cannabis | högst 1 gram | 30 dagsböter |
Tabellerna är ett stöd för åklagare vid strafföreläggande, inte bindande för domstolar. Om ett innehav består av flera olika preparat hänvisar Åklagarmyndigheten till en särskild metod för att väga samman straffvärdet (RäV 2025:4).4
Drogtest och provtagning
Enligt rättegångsbalken får den som är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa kroppsbesiktigas, bland annat för att utröna omständigheter som kan ha betydelse för utredningen. Med kroppsbesiktning avses undersökning av kroppens yttre och inre samt att prov tas från kroppen och undersöks.6 Eftersom fängelse ingår i straffskalan för ringa narkotikabrott kan polisen alltså ta till exempel urin- eller blodprov vid misstanke om eget bruk.13
I trafiken gäller en nollgräns. Den som kör ett motordrivet fordon efter att ha tagit narkotika i så stor mängd att något narkotiskt ämne finns kvar i blodet under eller efter färden döms för rattfylleri. Undantag gäller om narkotikan tagits enligt ordination från läkare eller annan behörig förskrivare.7
Beställa från utlandet
Narkotika får bara föras in i Sverige av den som har tillstånd.8 Den som för in narkotika utan tillstånd kan dömas för narkotikasmuggling enligt smugglingslagen, med samma uppbyggnad av straffskalor som narkotikastrafflagen:9
- Ringa narkotikasmuggling: böter eller fängelse i högst sex månader.
- Narkotikasmuggling: fängelse i högst tre år, eller lägst sex månader och högst tre år om narkotikan är avsedd att säljas.
- Grov narkotikasmuggling: fängelse i lägst två och högst sju år.
- Synnerligen grov narkotikasmuggling: fängelse i lägst sex och högst tio år.
Även försök till narkotikasmuggling, inklusive ringa narkotikasmuggling, är straffbart.9 En beställning som stoppas i tullen kan alltså leda till åtal även om varan aldrig når dig. För hälsofarliga varor gäller att straff för olovlig införsel regleras i smugglingslagen.10
Tänk också på att en substans som säljs som ”laglig” på en utländsk webbplats kan vara narkotikaklassad i Sverige, eller bli det med kort varsel. När Folkhälsomyndigheten har yttrat sig om att en ny substans behöver utredas har polis och tulltjänstemän rätt att omhänderta den, redan innan regeringen har fattat beslut om klassificering.11
Hälsofarliga varor
För ämnen som är klassade som hälsofarliga varor gäller en annan lag. Utan tillstånd är det förbjudet att föra in, överlåta, framställa, förvärva för överlåtelse, bjuda ut till försäljning och inneha sådana varor. Uppsåtliga brott straffas med böter eller fängelse i högst ett år.10 Till skillnad från narkotikastrafflagen räknar lagen inte upp bruk bland de förbjudna handlingarna.10
Fotnoter
-
Riksdagen. (1968). Narkotikastrafflag (1968:64). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64/ ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5 ↩6 ↩7
-
Riksdagen. (1987/88). Proposition 1987/88:71 om ändringar i narkotikastrafflagen (1968:64). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/om-andringar-i-narkotikastrafflagen-196864_gb0371/html/ ↩
-
Riksdagen. (1992/93). Proposition 1992/93:142 om åtgärder mot bruk av narkotika samt ringa narkotikabrott. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/om-atgarder-mot-bruk-av-narkotika-samt-ringa_gg03142/html/ ↩ ↩2
-
Åklagarmyndigheten. (2026). Normalstraff för vissa bötesbrott – stöd vid strafföreläggande (Rättslig vägledning 2021:21, uppdaterad juni 2026). https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/rattsliga-vagledningar/rav-202121-normalstraff-for-vissa-botesbrott.pdf ↩ ↩2 ↩3 ↩4
-
Högsta domstolen. (2011). NJA 2011 s. 357, mål B 5412-10. https://lagen.nu/dom/nja/2011s357 ↩
-
Riksdagen. (1942). Rättegångsbalk (1942:740), 28 kap. 12 §. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/rattegangsbalk-1942740_sfs-1942-740/ ↩
-
Riksdagen. (1951). Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 4 §. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1951649-om-straff-for-vissa-trafikbrott_sfs-1951-649/ ↩
-
Riksdagen. (1992). Lag (1992:860) om kontroll av narkotika, 3 §. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1992860-om-kontroll-av-narkotika_sfs-1992-860/ ↩
-
Riksdagen. (2000). Lag (2000:1225) om straff för smuggling, 6 § och 14 §. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20001225-om-straff-for-smuggling_sfs-2000-1225/ ↩ ↩2
-
Riksdagen. (1999). Lag (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-199942-om-forbud-mot-vissa-halsofarliga_sfs-1999-42/ ↩ ↩2 ↩3
-
Folkhälsomyndigheten. (2026). Klassificering av nya psykoaktiva substanser. https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/andts/forebyggande-arbete-inom-andts/narkotika/klassificering-av-nya-psykoaktiva-substanser-nps/ ↩
Status: utkast. Senast uppdaterad 2026-09-15.
Hittar du ett fel? Skriv till [email protected].