Hoppa till innehållet

Svensk forskning

Befolkningsstudier om psykedelika – svensk forskning

Vad visar svenska tvillingstudier, enkäter och myndighetsdata om bruk av psykedelika, psykisk hälsa, risker och vem som får svåra upplevelser?

Kliniska prövningar visar vad som händer när psykedelika ges under kontrollerade former. Men de flesta som använder psykedelika gör det utanför vården. För att förstå hur det bruket hänger ihop med hälsa behövs befolkningsstudier: registerstudier, tvillingstudier och enkäter. Här har svenska forskare, framför allt vid Karolinska Institutet och Lunds universitet, bidragit med många studier de senaste åren. Den här artikeln sammanfattar vad de visar och vad de inte kan visa.

Vad befolkningsstudier kan och inte kan säga

Nästan alla studier i den här artikeln är tvärsnittsstudier eller bygger på självrapporterade uppgifter. De kan visa samband, men inte att psykedelika orsakar något. Personer som använder psykedelika skiljer sig ofta från andra, till exempel i personlighet, annat drogbruk och livssituation. Ett tydligt exempel är att nästan alla ungdomar i en svensk tvillingstudie som hade använt psykedelika också hade använt andra droger.1 Tvillingdesign kan delvis kontrollera för gener och uppväxtmiljö, men inte helt.

Hur vanligt är bruket i Sverige?

Skolelever

CAN:s nationella skolundersökning har genomförts årligen sedan 1971. År 2025 frågades eleverna bland annat om ketamin, och mindre än 1 procent av eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 uppgav att de hade använt det.2 Frågan om LSD, svamp och andra hallucinogener ingår i enkäten, men rapporten redovisar inte separata andelar för dem i löptexten.2

Unga vuxna i ett europeiskt perspektiv

Enligt CAN, som hänvisar till EU:s narkotikabyrå EUDA, var andelen svenskar i åldern 15–34 år som använt MDMA/ecstasy under det senaste året ungefär lika stor som genomsnittet i Europa, omkring 2 procent.3

Personer som nyligen använt narkotika

År 2024 deltog Sverige i den europeiska webbundersökningen om narkotika. Folkhälsomyndigheten publicerade resultaten i februari 2026. Undersökningen riktade sig till personer som var minst 18 år, bosatta i Sverige, som använt narkotika under de senaste tolv månaderna, och 5 227 svar kunde analyseras.4 Bland deltagarna hade under det senaste året:

SubstansAnvänt senaste 12 månadernaAnvänt senaste 30 dagarna
Hallucinogena svampar25,8 %6,1 %
MDMA/ecstasy25,3 %5,1 %
LSD19,5 %4,1 %
Ketamin17,4 %4,9 %

Siffrorna gäller alltså bara personer som redan använder narkotika och som själva valt att svara, bland annat via annonser i sociala medier. Folkhälsomyndigheten skriver att resultaten inte går att generalisera till alla som använder narkotika i Sverige.4 Enligt rapporten angav deltagare personlig utveckling, andliga skäl och självmedicinering mot depression eller trauma som skäl att använda psilocybinsvamp och LSD.4

Psykedelika och psykisk hälsa

Psykotiska och maniska symtom hos unga

En av de största studierna kommer från Karolinska Institutet och bygger på Svenska tvillingregistret. Forskarna undersökte 16 255 tvillingar vid 15 års ålder, varav 541 uppgav att de använt psykedelika.1

  • När forskarna tog hänsyn till annat drogbruk var bruk av psykedelika förknippat med färre psykotiska symtom, även när tvillingar jämfördes med sin egen tvilling.1
  • För maniska symtom var bilden en annan. Hos ungdomar med ärftlig sårbarhet för schizofreni eller bipolär sjukdom typ 1 fanns ett samband mellan bruk av psykedelika och fler maniska symtom.1

För dig som funderar på risker betyder det att ärftlighet för bipolär sjukdom eller psykos är en viktig varningsflagga, även om studien inte kan visa orsakssamband.

En tidigare studie från Karolinska Institutet med 1 032 vuxna fann något högre poäng på schizotypa drag, alltså psykosnära personlighetsdrag, bland dem som använt psykedelika. Skillnaden var liten, och när forskarna tog hänsyn till annat drogbruk fanns inget samband kvar.5

Depression och personlighet

Forskare vid Lunds universitet jämförde 400 svenska personer som använt psykedelika med 400 icke-användare av samma kön och ålder. Användarna rapporterade något mindre depression men betydligt mer annat drogbruk. Skillnaden i depression förklarades av personlighet, framför allt lägre neuroticism.6

Svåra upplevelser – vem drabbas?

  • Ålder: I en studie från Lund med 1 185 deltagare rapporterade 18–24-åringar mer negativa följder av sin mest betydelsefulla psykedeliska upplevelse än personer över 25, till exempel mer rädsla och negativ personlighetsförändring. Positiva följder, som meningsfullhet, skilde sig inte mellan åldersgrupperna. Personlighetsdraget neuroticism förklarade mer av skillnaderna än åldern.7

  • Barndomstrauma: I en svenskledd studie av 3 168 vuxna i USA uppgav 87,9 procent att de inte haft några svårigheter efter bruk av psykedelika. 6,4 procent hade haft svårigheter som varade mer än en dag, och 1,3 procent mer än ett år. Vanligast var ångest, negativa förändringar i självbilden och en känsla av social isolering. Risken för bestående svårigheter var större hos dem som hade upplevt flera svåra händelser i barndomen.8

  • Sammanhang och stöd: En internationell enkätstudie från Stockholms universitet med 1 867 användare fann att ett terapiliknande sammanhang försvagade kopplingen mellan stressande livshändelser och svåra upplevelser.9

Resultaten stämmer med det som länge betonats inom skademinimering: set och setting, ålder och psykisk sårbarhet påverkar hur en upplevelse blir. Läs mer i substansguiderna, till exempel om psilocybinsvamp och LSD.

MDMA och mening i livet

I en enkätstudie med 807 svenska vuxna fanns inget säkerställt samband mellan att någon gång ha använt MDMA och upplevd mening i livet. Bland personer med barndomstrauma var MDMA-bruk däremot förknippat med högre upplevd mening.10 Forskarna understryker att det behövs longitudinella och experimentella studier för att veta om MDMA faktiskt påverkar detta.

Meningsfullhet – och ett urvalsproblem

I en svensk enkätstudie från Lunds universitet rankade 58 procent av deltagarna sin psykedeliska upplevelse bland de fem mest meningsfulla händelserna i livet, och 94 procent rapporterade positiva förändringar. Deltagarna hade själva valt att svara.11

En senare studie från samma forskarmiljö visar varför det spelar roll. Forskarna jämförde 583 entusiaster, rekryterade via kanaler för intresserade, med 599 personer med erfarenhet av psykedelika som rekryterats via en allmän undersökningsplattform. Entusiasterna rapporterade betydligt större påverkan på livskvaliteten, och vilken grupp man tillhörde var den starkaste förklaringen, starkare än set, setting och personlighet.12 Studier som rekryterar via intressegrupper kan alltså ge en alltför positiv bild.

Attityder och föreställningar

En studie från Karolinska Institutet med 392 deltagare fann ett måttligt samband mellan bruk av psykedelika och att tro på ”alternativa fakta”, till exempel att fakta är politiskt styrda. Forskarna skriver att sambandet kan bero på substanserna, men också på en gemensam personlighetsprofil hos personer med okonventionella föreställningar och illegalt drogbruk.13

Psykedelika och kroppslig hälsa

Migrän

I en studie av 50 726 tvillingar i Svenska tvillingregistret uppgav 1 287 att de använt psykedelika. Bland enäggstvillingar hade den tvilling som använt psykedelika lägre odds för att ha haft migrän än sin tvilling (justerad oddskvot 0,38). Sambandet fanns hos män men inte hos kvinnor när könen analyserades var för sig.14

En annan studie från Karolinska Institutets centrum för klusterhuvudvärk, men med brittiska data (11 419 personer), fann att bruk av klassiska psykedelika någon gång i livet var förknippat med 25 procent lägre odds för att ofta ha svår huvudvärk.15

Sjukfrånvaro

Forskare vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm analyserade amerikanska enkätdata från 407 717 vuxna. Bruk av klassiska psykedelika någon gång i livet var förknippat med något mindre sjukfrånvaro den senaste månaden.16 Studien bygger inte på svenska förhållanden, och sambandet kan ha andra förklaringar.

Sammanfattning

  • Svensk befolkningsforskning om psykedelika växer snabbt, med Svenska tvillingregistret som en unik resurs.
  • Studierna visar oftast små eller neutrala samband med psykisk ohälsa i befolkningen som helhet, men pekar ut riskgrupper: unga, personer med ärftlighet för bipolär sjukdom eller psykos, personer med hög neuroticism och personer med barndomstrauma.
  • Inga av studierna kan visa orsakssamband. De ska läsas som underlag för nya frågor och för skademinimering, inte som bevis för att psykedelika är bra eller dåliga för hälsan.

Fotnoter

  1. Simonsson, O., Mosing, M. A., Osika, W., Ullén, F., Larsson, H., Lu, Y., & Wesseldijk, L. W. (2024). Adolescent Psychedelic Use and Psychotic or Manic Symptoms. JAMA Psychiatry, 81(6), 579–585. https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2024.0047 ↩ ↩2 ↩3 ↩4

  2. Svensson, J., & Guttormsson, U. (red.). (2025). CAN:s nationella skolundersökning 2025. Ungas erfarenheter av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (CAN Rapport 239). Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. https://www.can.se/app/uploads/2025/12/can-rapport-239-cans-nationella-skolundersokning-2025.pdf ↩ ↩2

  3. Guttormsson, U. (2025). Narkotikautvecklingen i Sverige (CAN Rapport 235). Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. https://www.can.se/app/uploads/2025/09/can-rapport-235-narkotikautvecklingen-i-sverige.pdf ↩

  4. Folkhälsomyndigheten. (2026). Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2024 (artikelnummer 24249). https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/d/den-europeiska-webbundersokningen-om-narkotika-2024/ ↩ ↩2 ↩3

  5. Lebedev, A. V., Acar, K., Garzón, B., Almeida, R., Råback, J., Åberg, A., Martinsson, S., Olsson, A., Louzolo, A., Pärnamets, P., Lövdén, M., Atlas, L., Ingvar, M., & Petrovic, P. (2021). Psychedelic drug use and schizotypy in young adults. Scientific Reports, 11, 15058. https://doi.org/10.1038/s41598-021-94421-z ↩

  6. Sjöström, D. K., Claesdotter-Knutsson, E., & Kajonius, P. J. (2024). Personality traits explain the relationship between psychedelic use and less depression in a comparative study. Scientific Reports, 14, 10195. https://doi.org/10.1038/s41598-024-60890-1 ↩

  7. Sjöström, D., Claesdotter-Knutsson, E., & Kajonius, P. (2026). Adverse outcomes following psychedelic use in adolescents and adults: associations with age and personality traits. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 20, 32. https://doi.org/10.1186/s13034-026-01048-x ↩

  8. Olofsson, M., Osika, W., Goldberg, S. B., Hendricks, P. S., Petrovic, P., White, T., Stenfors, C. U. D., Chaturvedi, S., & Simonsson, O. (2026). Difficulties following naturalistic psychedelic use and associations with adverse childhood experiences. International Journal of Drug Policy, 148, 105105. https://doi.org/10.1016/j.drugpo.2025.105105 ↩

  9. Cherniak, A. D., Granqvist, P., Mikulincer, M., & Wolff, M. (2026). Therapeutic-Like Context and Relational Support During Psychedelic Use Moderate Links Among Stress, Challenging Experiences, and Psychological Outcomes. Journal of Psychoactive Drugs. https://doi.org/10.1080/02791072.2026.2644857 ↩

  10. Olofsson, M., Acar, K., Simonsson, O., Bragesjö, M., White, T., Almeida, R., Petrovic, P., & Lebedev, A. (2026). Lifetime MDMA use and associations with meaning in life in the context of childhood trauma. Scientific Reports, 16, 5617. https://doi.org/10.1038/s41598-026-37721-6 ↩

  11. Kajonius, P. J., Sjöström, D., & Claesdotter-Knutsson, E. (2026). Unveiling Psychedelics: One of the Most Meaningful Events in Life Associated with Improved Well-Being in Swedish Users. Journal of Psychoactive Drugs, 58, 131–137. https://doi.org/10.1080/02791072.2024.2444892 ↩

  12. Bendz, J., Schäfer, L., Sjöström, D., Sikström, S., & Kajonius, P. (2026). Selection Bias in Psychedelic Research: Comparing Self-Reported Quality-Of-Life Impact Between Enthusiasts and a General Population Sample. Journal of Psychoactive Drugs. https://doi.org/10.1080/02791072.2026.2644856 ↩

  13. Lebedev, A. V., Acar, K., Horntvedt, O., Cabrera, A. E., Simonsson, O., Osika, W., Ingvar, M., & Petrovic, P. (2023). Alternative beliefs in psychedelic drug users. Scientific Reports, 13, 16432. https://doi.org/10.1038/s41598-023-42444-z ↩

  14. Simonsson, O., Sun, S., Wesseldijk, L. W., Ullén, F., Osika, W., & Mosing, M. A. (2026). Associations between psychedelic use and migraine history in Swedish twins. Journal of Psychopharmacology, 40, 831–836. https://doi.org/10.1177/02698811261449385 ↩

  15. Bjurenfalk, Z., Cosmo, A., Simonsson, O., & Ran, C. (2025). Lifetime classic psychedelic use and headaches: A cross-sectional study. Journal of Psychopharmacology, 39, 968–975. https://doi.org/10.1177/02698811251324372 ↩

  16. Mellner, C., Dahlen, M., & Simonsson, O. (2022). Association between Lifetime Classic Psychedelic Use and Sick Leave in a Population-Based Sample. International Journal of Environmental Research and Public Health, 19(18), 11353. https://doi.org/10.3390/ijerph191811353 ↩

Status: utkast. Senast uppdaterad 2026-09-15.

Hittar du ett fel? Skriv till [email protected].