Ibogain

Översikt

Ibogain är en naturligt förekommande psykoaktiv indolalkaloid som finns i växter i familjen Apocynaceae, till exempel Tabernanthe iboga, Voacanga africana och Tabernaemontana undulata. I ibogaväxten (Tabernanthe iboga) finns den högsta koncentrationen av ibogain i rotbarken. Resten av växten innehåller lägre halter av ibogain tillsammans med andra indolalkaloider ur samma familj.

Växterna används i medicinskt och rituellt syfte inom Bwiti, en afrikansk andlig tradition i Gabon. I väst lyftes ibogain första gången fram som ett medel mot beroende 1962 av Howard Lotsof, som själv var heroinberoende. I Frankrike såldes det under namnet Lambarène och användes som stimulantia. Även den amerikanska underrättelsetjänsten CIA studerade ibogains effekter på 1950-talet.

I dag är ibogain olagligt i USA, där det är placerat i Schedule I (USA:s narkotikaklass I). I många andra länder är det däremot tillgängligt i varierande grad, bland annat i Kanada och Mexiko samt i flera europeiska länder. Det används främst vid behandling av beroende av opiater och andra starkt beroendeframkallande droger, men blir också allt vanligare som verktyg för personlig och andlig utveckling. Rekreationsbruk av ibogain förekommer nästan inte alls.

Upplevelsen

Många faktorer påverkar hur en ibogain- eller ibogaupplevelse blir: dos, sinnesstämning, omgivning och intagssätt. Varje resa är därför unik för personen, tillfället och platsen, och det går inte att förutsäga exakt vad som kommer att hända. Det är också viktigt att skilja mellan iboga och ibogain, som har olika sammansättning och olika användningsområden. Trots det finns det vissa gemensamma upplevelser och effekter som kan hjälpa dig att förbereda dig.

Ibogain

Ibogain är bara en av alkaloiderna i ibogaväxten och används nästan uteslutande i medicinska sammanhang för att behandla beroende. Det framställs halvsyntetiskt, vilket gör det möjligt att dosera exakt. En typisk dos är 15–20 mg per kilo kroppsvikt, vilket är betydligt mindre än den naturliga motsvarigheten. Därför är det avgörande att vara noggrann med doseringen.

En ibogainupplevelse kan pågå i 24 timmar eller längre – och den är inte känd för att vara behaglig. En av de mest omedelbara biverkningarna är ataxi, alltså svårighet att samordna muskelrörelser. Illamående, muntorrhet, yrsel, oregelbunden hjärtrytm, oregelbunden andning och kräkningar är också vanliga biverkningar.

Det är bäst att ligga ner under en ibogainupplevelse, eftersom plötsliga rörelser kan förvärra yrsel och illamående. Räkna med att ligga till sängs under de första 12 timmarna (fas 1 och 2 nedan). De första timmarna är intensiva, innan du börjar gå ner i takt med att kroppen bryter ner ibogainet.

En tripp kan delas in i tre faser:

1. Akut fas, ett ”vaket drömtillstånd”
2. Utvärderande eller reflekterande fas
3. Fas med kvarvarande stimulering ¹

Fas 1: Akut fas. Den akuta fasen börjar 1–3 timmar efter intag av ibogain och kan pågå i 4–8 timmar. De flesta beskriver en ”panoramisk”, huvudsakligen visuell upplevelse av minnen från det förflutna. Tillståndet beskrivs ofta som en ”vaken dröm”, med varierande innehåll som kan omfatta kontakt med transcendenta väsen, en färd längs en lång väg eller en känsla av att sväva.

Många berättar att de placeras i eller stiger in i visuella landskap, snarare än att uppleva påträngande syn- eller hörselhallucinationer. Alla får inte visuella fenomen, vilket kan bero på dos, biotillgänglighet och individuella skillnader.

Fas 2: Utvärderande fas. Den utvärderande fasen börjar ungefär 4–8 timmar efter intag och kan pågå i 8–20 timmar. Under den här fasen återkallar många färre minnen och den känslomässiga tonen blir mer neutral och reflekterande. Uppmärksamheten riktas mot att utvärdera det som hände i den akuta fasen. Många vill ha så lite yttre stimuli som möjligt under både den akuta och den utvärderande fasen, eftersom det är lätt att bli irriterad eller upprörd av störningar.

Fas 3: Kvarvarande stimulering. Fasen med kvarvarande stimulering börjar ungefär 12–24 timmar efter intag och kan pågå i 24–72 timmar eller längre. Uppmärksamheten vänds tillbaka mot omgivningen medan den subjektiva psykoaktiva upplevelsen börjar klinga av. Rörelseförmågan återgår till det normala, och många beskriver förhöjd vakenhet och skärpt uppmärksamhet under den här perioden. Vissa berättar att sömnbehovet minskar i flera dagar eller veckor efter behandlingen.

När trippen är över öppnas ett fönster av förhöjd självreflektion som kan vara i flera dagar till veckor. Det ger utrymme att integrera de nya perspektiven på de problem du brottas med i vardagen.

Iboga

Medan ibogain är en enskild alkaloid som utvunnits ur ibogaväxten innehåller iboga ytterligare elva alkaloider, som många anser är avgörande för växtens terapeutiska egenskaper. Viss forskning tyder på att alkaloiden tabernantin, till exempel, kan ha aktiva egenskaper som liknar ibogains. De extra alkaloiderna ger också en mer hallucinatorisk upplevelse, vilket är ett av skälen till att iboga betraktas som en växtmedicin som kan främja personlig och andlig utveckling, och inte bara behandla beroende. Samtidigt har iboga använts framgångsrikt mot beroende, och ibogain har använts vid andra former av psykologiskt helande.

Doserna av iboga ligger mellan 5 och 100 gram beroende på vad som ska behandlas. Det kan innebära att stora mängder rotbark måste ätas, vilket är både svårt och oförutsägbart – halten av aktiva ämnen varierar mellan enskilda plantor, vilket gör det svårt att få i sig rätt mängd. Att äta så mycket bark verkar också öka risken för de kroppsliga besvär som förknippas med ibogain, som illamående, kräkningar och förlorad muskelkontroll. Många menar dock att de här effekterna är en viktig del av den terapeutiska processen – mindre rening, mindre helande.

Ibogaresans faser liknar ibogainets, men med högre intensitet. Ibogain ger visuella effekter, men iboga är känt för sin intensiva psykedeliska upplevelse och livliga hallucinationer. Med en stor dos blir ibogaresan också längre än en ibogainupplevelse. Det är vanligt att upplevelsen varar i 72 timmar och att efterglöden håller i sig i veckor. Av dessa skäl brukar det sägas att hälften av dem som tar ibogain inte får någon typiskt andlig upplevelse.

Effekter

Farmakologi

Ibogain påverkar flera signalsubstanssystem samtidigt, med högst affinitet för sigma-2-receptorn. Det har måttlig affinitet för opioidreceptorer och måttlig till låg affinitet för serotoninreceptorer. ²

I kroppen bryts ibogain ner till noribogain, som ökar tillgängligheten av serotonin i hjärnan.

Interaktioner med andra droger och läkemedel

Ibogain bryts delvis ner av enzymet cytokrom P450 2D6 (CYP2D6), som deltar i nedbrytningen av en lång rad andra läkemedel och kemikalier i kroppen. Det gör att listan över ibogains farliga interaktioner är lång.

Risken för hjärtkomplikationer och andra farliga biverkningar ökar om ibogain tas tillsammans med antiarytmika, antidepressiva, antipsykotika och många andra läkemedel.³ Hjärtkomplikationer kan också utlösas av livsmedel som innehåller bergamottin eller bergamottolja, till exempel grapefruktjuice, liksom av en rad kosttillskott och receptfria läkemedel, däribland omeprazol (Losec), vissa magmediciner, svampmedel, hiv-läkemedel och vissa antihistaminer. Det här är på intet sätt en fullständig lista över farliga interaktioner med ibogain. Användning bör bara övervägas efter en ordentlig medicinsk screening och med medicinskt stöd på plats.

Nytta och risker

Möjlig nytta

Iboga

Liksom många psykedelika har iboga traditionellt använts i ceremoniella och religiösa sammanhang för att ge användaren kontakt med en högre andlig nivå och en djupare förståelse av sig själv. Det sker vanligtvis genom de personliga insikter som kommer i det jaglösa tillstånd iboga kan framkalla – människor får ofta kraftfulla insikter om de personliga problem de brottas med och känner en starkare samhörighet med världen omkring dem. I det sammanhanget kan iboga sätta igång personlig utveckling i många olika former – det har hjälpt människor att hantera depression, ångest, PTSD, destruktiva vanor och mycket annat.

Ibogain

Ibogain är mer känt som en behandling mot beroende, en användning som blir allt vanligare och allt mer efterfrågad i takt med att anekdotiska rapporter och viss klinisk evidens pekar på att den fungerar. Det är långt ifrån ett universalmedel mot kroniska substansbrukssyndrom, men det har hög framgångsgrad när det gäller att lindra abstinensen för personer som avgiftar sig från opiater, kokain, amfetamin och alkohol. För vissa raderar ibogainupplevelsen abstinenssymtomen helt, medan många andra bara upplever mindre intensivt begär. Det behövs mer forskning för att avgöra exakt hur effektiv ibogainbehandling är, både mot beroende och för personlig utveckling, men potentialen som ett medel för helande och förändring är lovande.

Risker

Ibogain är en av de mest kraftfulla och medicinskt oberäkneliga medicinerna, enligt författaren och växtmedicinfacilitatorn Elizabeth Bast. Det ger hög terapeutisk potential, men ibogainbruk är inte riskfritt och måste hanteras med omsorg och uppmärksamhet. Rapporterade fall av toxiska komplikationer efter ibogain har till största delen berott på tidigare sjukdomar (främst hjärtsjukdom) och på interaktioner mellan läkemedel eller droger. Det är mycket viktigt att undvika ibogain om du har en hjärtsjukdom. Kombinationen kan vara dödlig.⁴

En genomgång av journaler från 1990 till 2008 fann att 19 personer dog mellan ungefär en timme och tre dygn efter att de tagit ibogain. Inget av dödsfallen kunde dock tillskrivas toxiska effekter av substansen i sig, utan i stället interaktioner med tidigare sjukdomar eller andra droger.⁵

Det finns dock också rapporter om personer som fått en dödlig reaktion på ibogain även efter medicinsk screening. Uppskattningsvis får upp till 1 av 400 av dem som tar ibogain en dödlig reaktion, vilket gör det till en mer riskfylld aktivitet än de flesta extremsporter.

Vid behandling av beroende bör ibogain bara tas under direkt övervakning av utbildad sjukvårdspersonal. Global Ibogaine Therapy Alliance har tagit fram kriterier som kräver en läkarbedömning innan en patient kan genomgå behandling.

Terapeutisk användning

Ibogains terapeutiska användning är inget nytt, och dess rykte som en kraftfull medicin fortsätter att bekräftas. Ur ett terapeutiskt perspektiv har ibogain framför allt använts mot beroende. Det gäller i första hand opiatberoende, men det har också visat sig vara en effektiv behandling vid missbruk av kokain, amfetamin och alkohol. Att kalla det ett ”botemedel” mot beroende vore dock att gå för långt; i stället beskrivs det ofta som en ”avbrytare” av beroendet, eftersom det tar bort eller kraftigt minskar abstinenssymtomen vid opiater, kokain, amfetamin och alkohol.

Vissa har upplevt att abstinenssymtomen försvunnit permanent efter en enda behandling, men oftare återkommer begär och andra symtom efter några veckor eller månader – fast med betydligt lägre intensitet.

Forskningen om ibogains terapeutiska potential är dock begränsad. Substansen är placerad i Schedule I i USA, och sedan det amerikanska forskningsinstitutet NIDA drog in forskningsanslagen för ibogain som möjlig beroendebehandling 1995 har inga systematiska kontrollerade studier av dess antiberoende-effekter genomförts i USA eller Europa.

En stor mängd anekdotiska rapporter går dock stick i stäv med de amerikanska myndigheternas ”vedertagna sanning”. Ibogain klassas officiellt som Schedule I eftersom dess hallucinogena effekter påstås ge det hög missbrukspotential.⁶ Men heroinberoende som tagit enstaka doser för att behandla sitt beroende rapporterar inga beroendeframkallande biverkningar – tvärtom beskriver de sällan upplevelsen som njutbar eller värd att upprepa i rekreationssyfte. En kvinna sade om sin upplevelse: ”Jag skulle inte rekommendera det till någon som vill ha kul. Om du vill att din kropp ska explodera i tusen bitar och byggas upp igen till något vackert, då ja – men räkna inte med att det är behagligt.”

Ett antal fallstudier ger också stöd för ibogains möjliga användning vid beroendesjukdomar. Det har använts för att lindra abstinensen under avgiftning hos heroin- och kokainberoende innan de gått in i rehabilitering.⁷ Andra rapporterade fallstudier och prekliniska studier av ibogainbehandling har till stor del varit framgångsrika vid heroin-, kokain- och amfetaminberoende.⁸⁹

Två nyare studier visade också att en enda ibogainbehandling kan minska abstinenssymtomen hos opiatberoende och hålla begäret i schack i månader efteråt.

Den största observationsstudien av ibogains möjliga nytta vid beroendebehandling tyder på att behandlingen avsevärt kan förbättra opioidabstinensen hos personer med kroniskt beroende. Av 88 intervjuade deltagare uppgav 80 procent att ibogain antingen drastiskt minskade eller helt tog bort abstinenssymtomen, och 30 procent avstod från opioider i flera år efter behandlingen.¹⁰

En högljudd minoritet av psykiatrer och forskare har börjat driva på för fler kontrollerade kliniska prövningar för att utforska ibogain vid en rad olika tillstånd. Fler små kliniska prövningar pågår eller planeras inom en nära framtid, och flera företag arbetar för att ta ibogain till marknaden. Det kanadensiska startupbolaget MindMed har till exempel utvecklat ett syntetiskt läkemedel mot beroende baserat på ibogains kemiska struktur, 18-MC (18-metoxikoronaridin). Företaget kommer också att genomföra FDA-godkända fas II-prövningar med läkemedlet mot opioidbrukssyndrom. Därtill finns det amerikanska läkemedelsföretaget DemeRx, som arbetar med att utveckla ibogain och noribogain (ibogains viktigaste psykoaktiva metabolit) till orala, icke-beroendeframkallande läkemedel mot opioidberoende.

Ibogain kan vara särskilt värdefullt mot bakgrund av USA:s utbredda opioidkris¹¹. Den amerikanska staten fortsätter att strida på den förlorande sidan i kriget mot droger, medan allt fler blir beroende av lagliga receptbelagda läkemedel. De senaste åren har heroinbruket ökat kraftigt när personer som blivit beroende av receptbelagda smärtstillande sökt ett starkare rus. Nu håller heroinepidemin på att ersättas av en våg av fentanylberoende – ett syntetiskt preparat som är 50 gånger starkare än heroin och som marknadsförs och säljs som receptbelagt smärtstillande.

Ibogain visar däremot i princip ingen missbrukspotential alls, och har samtidigt visat stor lovande potential i behandlingen av just de här problemen.

Ibogains framgångsgrad

På grund av sin status som Schedule I-substans har ibogain främst använts som beroendebehandling i icke-traditionella kliniska miljöer utanför USA. Statistik över effekten är därför något svår att få fram.

Två studier som MAPS genomfört i Mexiko och Nya Zeeland fann en betydande långsiktig minskning av abstinenssymtomen hos 20 respektive 50 procent av deltagarna.¹²

En annan nyare studie från Brasilien fann att en kombination av ibogain och psykoterapi ledde till långsiktig symtomminskning hos över 60 procent av deltagarna, vilket understryker ibogains potential som kompletterande verktyg för att ta sig ur ett beroende.¹³

En nyare observationsstudie av personer med kroniskt beroende från Johns Hopkins School of Medicine tyder också på att ibogainbehandling avsevärt kan förbättra opioidabstinensen. Av 88 intervjuade deltagare uppgav 80 procent att ibogain antingen drastiskt minskade eller helt tog bort abstinenssymtomen, och 30 procent avstod från opioider i flera år efter behandlingen.¹⁰

I kombination med socialt stöd och en strukturerad behandlingsplan med fokus på långsiktiga mål visar ibogain mycket lovande resultat vid behandling av beroende.

Behandlingskliniker för ibogain

I dagsläget finns det uppskattningsvis 75–100 ibogainkliniker runt om i världen. De senaste åren har nya kliniker utanför USA dykt upp i snabb takt för att möta den växande efterfrågan på ibogainbehandling.

Valet av klinik beror delvis på en rad personliga överväganden och preferenser, men varje klinik du överväger bör först och främst följa Global Ibogaine Therapy Alliances riktlinjer för klinisk behandling med ibogain.

Som i alla branscher som växer snabbt varierar kvaliteten och effektiviteten mellan ibogainklinikerna. Och liksom på andra områden inom vården saknas det inte oseriösa aktörer. Det krävs noggrann research för att hitta den klinik och den behandlare som bäst passar dina behov. Nedan följer en lista över ett antal kliniker med etablerad verksamhet som fått goda omdömen för behandlingskvalitet och hög etisk standard. Det är inte rekommendationer, utan en utgångspunkt för din egen research.

Ibogainkliniker i Kanada

• Sacred Soul Therapy House – Vancouver, Kanada
• Toronto Ibogaine Centre – Toronto, Kanada
• Liberty Root Ibogaine Therapy – Vancouver, Kanada

Ibogainkliniker i Mexiko och Karibien

• Crossroads Treatment Center – Bahamas, Karibien
• Clear Skies Recovery – Cancún, Mexiko
• Experience Treatment Center – Rosarito, Mexiko
• Holistic Hope House – Rosarito, Mexiko

Ibogainkliniker i Europa

• Tabula Rasa – Portugal
• Iboga Tree Healing House – Portugal

Personlig utveckling

Ibogain är mest känt som en behandling mot beroende, men inom Bwiti användes det traditionellt för andlig och personlig utveckling i samband med initiationsceremonier. I dag blir den användningen allt vanligare även i västvärlden.

Liksom många andra psykedelika kan ibogain tillfälligt krossa jaget, vilket ger dig ett vidare perspektiv på hur allt i världen omkring dig hänger ihop och tar udden av vardagens småproblem. Under de här korta perioderna av jaglöshet får människor ofta kraftfulla insikter om de personliga problem de brottas med – och om vad som krävs för att komma vidare.

I den akuta och den reflekterande fasen av en ibogainsession får många också intellektuella insikter om sina känslomässiga problem. Djupt bortträngd smärta och trauman stiger upp till ytan. Det kan vara svårt och känslomässigt omtumlande, men ger ofta människor möjlighet att möta sina demoner. Ibogain har hjälpt människor att hantera depression, ångest, PTSD, beroende av shopping, sex och mat, och mycket annat. Andra har använt det för att komma till rätta med kronisk smärta vid sjukdomar som fibromyalgi och multipel skleros (MS), även om det finns mycket lite kliniska data om den användningen.

Ibogain kan vara en intensiv och omskakande upplevelse, men de flesta beskriver också en samtidig känsla av frid och lugn, och en starkare samhörighet med universum som kan hålla i sig långt efter att sessionen är över.

Juridik

Sverige

Ibogain är narkotikaklassat i Sverige och står i förteckning I i Läkemedelsverkets narkotikaförteckningar.¹⁴ Det innebär att innehav, bruk, överlåtelse och framställning är straffbart enligt narkotikastrafflagen (1968:64). Även eget bruk är straffbart i Sverige, till skillnad från i många andra länder. Det finns ingen laglig ibogainbehandling i Sverige, och ibogain är inte godkänt som läkemedel. Svenskar som söker behandling gör det i praktiken utomlands, till exempel i Nederländerna, Portugal eller Mexiko. Ibogain omfattas inte av FN:s narkotikakonventioner utan är klassat nationellt i Sverige,¹⁴ och den rättsliga statusen skiljer sig mycket mellan länder. Se även Substansernas status i Sverige.

Övriga världen

Trots ibogains möjliga läkande effekter varierar den rättsliga statusen från land till land. I vissa fall på grund av de hallucinogena egenskaperna, i andra fall på grund av hjärtriskerna, är substansen förbjuden i varierande grad på olika håll.

Ibogain är olagligt i USA, men iboga kan användas relativt fritt i staden Oakland i Kalifornien. Den 4 juni 2019 röstade stadsfullmäktige enhälligt för att avkriminalisera alla ”enteogena växter” som innehåller indolaminer, tryptaminer och fenetylaminer. Det gör att vuxna från 21 år kan använda dem antingen medicinskt (i enlighet med resolutionens uttalade syfte) eller av något annat skäl utan att riskera straff. Resolutionen avkriminaliserar (eller snarare nedprioriterar för polisen) uttryckligen även odling och distribution.¹⁵¹⁶

Ibogain är också lagligt att inneha och överlåta i Brasilien, Mexiko, Sydafrika, Gabon, Nya Zeeland, Nederländerna och Costa Rica. I de flesta av dessa länder finns behandlingskliniker.

Etiska aspekter

Ibogaväxtens hållbarhet

Flera faktorer samverkar till att ibogaväxten är hotad i sin naturliga miljö i Gabon. Ett problem är att växtplatser förstörs genom omfattande skogsavverkning för att skapa jordbruksmark. Avverkningen hotar också elefanterna, som spelar en avgörande roll för att sprida ibogans frön.

Ett annat problem är den världsomspännande opioidepidemin, som ökar efterfrågan på ibogains läkande kraft och därmed på ibogaväxten. Så många som 160 miljoner människor i världen kämpar i dag med någon form av opioidberoende, och enligt vissa uppskattningar finns det mellan 75 och 100 ibogainkliniker i världen – en siffra som fortsätter att växa.¹⁷ Framväxten av en lönsam ibogainmarknad som svar på epidemin har lett till att antalet skördare och distributörer av ibogaväxten ökat kraftigt, vilket i sin tur gett brist i vissa områden och snabbt stigande priser.

Global Ibogaine Therapy Alliance driver på för bevarandeåtgärder och för att växthus ska etableras i andra länder som kan stödja arbetet. Det är dock möjligt att ibogaväxten kan försvinna från allmän tillgång inom bara några få år – och med den en urgammal religiös tradition.

Kulturell appropriering

Ibogainkliniker utanför Gabon – många av dem i Mexiko – har spelat en avgörande roll för att rehabilitera tusentals beroende, men det sker ofta med litet eller inget erkännande av de heliga kulturella traditioner kring ibogaväxten som kan vara tusentals år gamla. Lägg därtill historien av förtryckande europeisk kolonialism i regionen, och oron för kulturell appropriering av ibogaväxten framstår som befogad.

Driftiga utomstående har också framgångsrikt använt marknadskrafterna för att sprida ibogains läkande kraft över världen, vilket förtjänar erkännande. Men många av de shamaner och andra utövare i Gabon som för ibogaväxtens gamla traditioner vidare lever fortfarande i fattigdom.

Globaliseringen går inte att stoppa i det här läget, så iboga och andra traditionella praktiker kommer att fortsätta spridas över världen. Det är upp till oss utomstående att se till att det sker på ett mer respektfullt sätt än vad som hittills ofta varit fallet.

Historia och statistik

De första rapporterna om ibogainbruk nådde väst genom franska och belgiska upptäcktsresande som bevittnade västafrikanska andliga ceremonier under andra halvan av 1800-talet. Substansen isolerades första gången 1901 av två oberoende forskargrupper, men en fullständig syntes lyckades inte förrän 1966.

Från 1930-talet till 1960-talet såldes ibogain som stimulantia i Frankrike under varumärket Lambarène, ett extrakt av växten Tabernanthe manii. År 1966 togs det bort från marknaden när Frankrike förbjöd försäljning av alla produkter som innehåller ibogain.

Ungefär samtidigt klassade Världshälsoförsamlingen ibogain som en ”substans som sannolikt orsakar beroende eller äventyrar människors hälsa”, och den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA placerade ibogain i Schedule I.

Ibogains antiberoende-effekter upptäcktes av en slump på 1960-talet av en 19-årig heroinberoende vid namn Howard Lotsof. Han och fem beroende vänner märkte alla att deras heroinbegär och abstinenssymtom minskade efter att de tagit ibogain i rekreationssyfte.

Företagsam som han var skrev Lotsof kontrakt med ett belgiskt läkemedelsföretag om att tillverka en tablett för kliniska prövningar i Nederländerna. År 1985 beviljades han ett amerikanskt patent på produkten.

År 1981 tillverkade en icke namngiven europeisk producent 44 kg ibogaextrakt. Hela partiet köptes av en enda köpare, Carl Waltenburg, som distribuerade det under namnet ”Indra-extrakt” för att behandla heroinberoende i Christiania i Danmark, ett litet samhälle med många heroinberoende. Under första halvan av 1990-talet växte ett antal lokala rörelser fram på platser utanför USA, främst inriktade på att behandla heroinberoende. Sammanlagt etablerades över 3 000 privata kliniker och retreater, och en hel ”medicinsk subkultur” blomstrade. Berättelser om människor som kämpat mot och övervunnit sitt beroende spreds i stor mängd.¹⁸

I början av 1990-talet finansierade och genomförde det amerikanska National Institute on Drug Abuse (NIDA) djurförsök med ibogain i USA, även om doserna var betydligt högre än de som är verksamma hos människa.¹⁹ Trots de säkerhetsfrågor som försöken väckte genomfördes fas I-prövningar med ibogain för att behandla opioidberoende. Mellan 1992 och 1993 behandlades en grupp på 33 heroinberoende med 6–29 mg/kg ibogain. Av dessa fick 25 sina opioidabstinenssymtom att upphöra 24–72 timmar efter behandlingen. En 24-årig kvinna som fått den högsta dosen avled dock.²⁰ Dödsfallet väckte frågor om säkerheten vid ibogainbehandling.

Senare studier har visat att lägre doser (10–12 mg/kg) avsevärt minskade abstinenspoängen hos heroin-, kokain- och opiatberoende, och att effekten verkade kvarstå i minst en månad.²¹

Ibogain är olagligt i USA i dag, men finns tillgängligt som förskriven beroendebehandling i många länder, bland annat Kanada, Sydafrika, Nederländerna, Mexiko, Norge och Storbritannien.²²

Myter

”Ibogain kan vara dödligt av okända orsaker.”

Det är sant att människor har dött efter att ha använt ibogain, men inte av okända orsaker. En genomgång av fall utanför Västafrika fann 19 kända dödsfall efter ibogainbruk mellan 1990 och 2008, men det fanns inget som tydde på att toxiska effekter var orsaken.²³ I stället handlade majoriteten av dödsfallen om tidigare hjärtsjukdom, och resten bedömdes bero, eller sannolikt bero, på dödliga interaktioner med andra droger eller läkemedel.

Det är viktigt att du inte använder ibogain om du har haft hjärtsjukdom eller om du för närvarande tar vissa andra substanser.

”Ibogain kan bota kroniskt beroende.”

Ibogains potential som beroendebehandling är lovande, men att kalla det ett ”botemedel” vore att gå för långt. I stället betraktas ibogain ofta som en ”avbrytare” av beroendet, eftersom det tar bort eller kraftigt minskar abstinenssymtomen vid opiater, kokain, amfetamin och alkohol och därmed gör vägen till tillfrisknande jämnare. Vissa har upplevt att abstinenssymtomen försvunnit permanent efter en enda behandling, men oftare återkommer begär och andra symtom efter några veckor eller månader – fast med betydligt lägre intensitet.

Liksom andra psykedelika kan ibogain också tillfälligt krossa jaget, vilket ger användaren ett vidare perspektiv på hur allt i världen omkring hänger ihop. Under de här korta perioderna av jaglöshet får människor ofta kraftfulla insikter om de personliga problem de brottas med – och om vad som krävs för att komma vidare. Det har visat sig användbart vid behandling av många psykologiska problem, däribland beroende.

Vanliga frågor

Kan det upptäckas i ett drogtest?

Det finns för närvarande inga kända urin- eller blodtester för ibogain på marknaden. Ibogain är inte heller kemiskt likt de droger som vanligen testas, så det är mycket osannolikt att det ger positivt utslag för andra droger vid ett standardtest.

Finns det risker?

Det finns en betydande risk med att ta ibogain om du har en hjärtsjukdom. Substansen har orsakat dödsfall genom att tillfälligt förändra hjärtats funktion. Ta det inte om du har en hjärtsjukdom. Uppskattningsvis får upp till 1 av 400 av dem som tar ibogain en dödlig reaktion – en högre risk än vid de flesta extremsporter.

Kan det bara användas för att behandla beroende?

Ibogains främsta terapeutiska roll är vid behandling av beroende, men upplevelsen kan vara meningsfull på andra sätt också. Den kan ge dig en form av självreflektion som hjälper dig att ta itu med skadliga mönster i ditt liv, och många berättar att den hjälper dem att se de obehagliga delarna av tillvaron och därmed förändra dem till det bättre.

Var hittar jag en behandlingsklinik?

Det finns många ibogainkliniker runt om i världen, men det är viktigt att vara noggrann när du väljer en seriös och respekterad klinik. Kontrollera deras meriter och omdömen innan du bestämmer dig. Här är några kliniker som fått goda omdömen:

• Sacred Soul Therapy House – Vancouver, Kanada
• Toronto Ibogaine Centre – Toronto, Kanada
• Liberty Root Ibogaine Therapy – Vancouver, Kanada
• Crossroads Treatment Center – Bahamas, Karibien
• Clear Skies Recovery – Cancún, Mexiko

Fotnoter