Hoppa till innehållet
Strukturformel för Dermorfin, ceruletid, deltorfiner med flera

Substansguider

C44H62N10O10S2 | C40H50N8O10 | C58H73N13O21S2

Kambo

Dermorfin, ceruletid, deltorfiner med flera. Kallas också kampo, sapo, vacina do sapo, medicina da floresta, grodmedicin.

Kambo är ett potentiellt skadligt ämne, och vi uppmuntrar inte till bruk. Samtidigt vet vi att bruk förekommer, och vi anser att saklig skademinimerande information är avgörande för att hålla människor säkra. Den här guiden är därför skriven för att den som ändå väljer att använda substansen ska kunna göra det så säkert som möjligt.

Översikt

Vad är kambo?

Kambo, även kallat grodmedicin, är det giftiga hudsekretet från Phyllomedusa bicolor (jätteapgroda eller jättebladgroda), en klargrön trädgroda som hör hemma i Amazonasbäckenet. Den finns i Sydamerikas regnskogar i norra Brasilien, östra Peru, sydöstra Colombia samt delar av Venezuela, Bolivia och Guyanaländerna. I många områden utanför Brasilien kallas både grodan och dess sekret sapo (”padda”).

Jätteapgrodor har ett karakteristiskt ”läte” som man kan följa för att samla in dem nattetid. Fångade exemplar binds i benen och stressas så att de avger sekretet – ett vaxartat ämne som skrapas av från grodans rygg och ben på träpinnar. När kambo har torkat kan det förvaras i över ett år utan att förlora sin styrka. Vid användning blandas det med saliv eller vatten och läggs direkt på små, avsiktligt gjorda brännsår i huden.

I takt med att kambo har blivit populärare har oron ökat för hur insamlingsmetoderna påverkar arten. Grodorna dödas inte när sekretet samlas in, och beståndet av jätteapgrodor bedöms för närvarande som stabilt, men bruket har ifrågasatts på grund av hur djuren behandlas.

Kambo har en rad traditionella och potentiella terapeutiska användningsområden, både medicinska och psykospirituella. Grodsekretet beskrivs ofta som en ”prövningsmedicin” (ordeal medicine) och är känt för sina kraftiga kräkframkallande och renande effekter. Trots det inledande obehaget söker sig många till kambo för att vitalisera kropp och sinne.

Effekter

Kamboceremonin

Ordet ”kambo” syftar ofta på både ämnet och ceremonin. De två är i grunden sammanlänkade, och var och en ger den andra dess sammanhang och syfte. För att förstå kambo måste du förstå kamboceremonin.

Vissa substanser ger eufori. De får dig att skratta, de får dig att se saker. Folk tar med dem på vandringar, konserter och fester och låter dem verka i alla möjliga miljöer.

Kambo är ingen sådan substans. Kambo är grodgift, och det gör att du mår dåligt. Människor tar inte kambo för att ha roligt, utan för att rensa, rena och läka sig själva.

Kamboceremonin tar höjd för obehaget och är uppbyggd för att ge en trygg ram åt en krävande upplevelse. Deltagarna går in i kambo med vetskap om vad som väntar. Det finns inga distraktioner från upplevelsen, för med kambo ska det inte finnas några. Ett vanligt talesätt är att kambo ger dig det du behöver, men inte det du vill ha. I den meningen är kambo både grodgift och grodmedicin.

En kort anmärkning om etik

Oron växer kring etiken och hållbarheten i att skörda och exportera kambo från jätteapgrodor. Som beskrivs nedan i avsnittet om hållbarhet finns många alternativ till kambo som är lätt tillgängliga för den som inte bor i områden där grodorna lever.

Om du ändå känner att du absolut vill använda kambo är rådet att söka upp ett center i ett område där jätteapgrodan lever naturligt, och att anstränga dig för att försäkra dig om att kambot som används är etiskt och hållbart insamlat.

Vissa insamlingsmetoder innebär att grodans ben binds medan djuret utsätts för stressande stimuli för att framkalla sekretet. Andra hävdar att grodan bara avger sitt gift om den som samlar in det har goda avsikter. Oavsett vad du tror på: ta reda på vilka metoder och rutiner som ligger bakom din kamboupplevelse.

Så förbereder du dig för en kamboceremoni

Förberedelser är värdefulla inför varje potentiellt omvälvande, substansframkallad upplevelse. När det gäller kambo är de nödvändiga. Förberedelserna handlar framför allt om den utrensning och rening som sker under ceremonin.

Reningsprocessen börjar före själva ceremonin. De flesta kamboutövare rekommenderar fasta i 10–12 timmar före användning. Rekreationsdroger och alkohol ska också undvikas i minst 24 timmar innan. Slutligen bör den som ska ta kambo dricka minst 1–2 liter vatten före ceremonin. Dessa steg gör den kommande utrensningen lättare.

Beredning av kambo

För att bereda kambo blandas det torkade hartset med lite vatten eller saliv till en pastaliknande ”grön senap”.12 Pastan delas sedan upp i små prickar för applicering.3 Små punkter (ungefär 3 mm i diameter) bränns genom hudens yttersta lager med en glödande bit titica-lian (Heteropsis flexuosa)24, en kvist1 eller en rökelsepinne.5 När huden har avlägsnats från brännsåren – lika smärtfritt som från en blåsa – appliceras kamboprickarna. Med hjälp av kambots kärlvidgande peptider och inflammationsdrivande ämnen6 tas de upp i blodomloppet inom några sekunder.

Vanligtvis dricker man stora mängder vätska i förväg – till exempel två liter vatten2, 3–5 liter caiçuma (en fermenterad majsdryck)78, en gröt på maniok eller banan9 eller utspädd papayajuice.8 På grund av hälsoriskerna med hyponatremi (vattenförgiftning) är det dock inte tillrådligt att dricka stora mängder vätska på kort tid.

Enligt Peter Gorman är normal dosering ungefär 10 mg kambo per punkt, upp till högst 100 mg per dag.6 Antalet punkter varierar med kroppsstorlek, erfarenhet, syftet med appliceringen och ibland utövarens tradition.73 Fem punkter verkar vara vanligt8, men det kan behövas betydligt fler eller färre.10

Kamboceremonin och upplevelsen

Gruppceremonier med kambo har vanligtvis tio deltagare eller färre. Utöver utövaren kan det finnas assistenter. Assistenterna har flera uppgifter. De kan hämta hinkar när någon ska kräkas eller följa med den som behöver gå på toaletten. Ibland är de bara en lugn och stödjande närvaro.

Utövaren applicerar kambot på deltagarna via små brännsår i huden. Brännsåren kallas också ”portar” (gates) och gör att den pastaliknande substansen snabbt kan komma in i blodomloppet. Portarna kan lämna ärr, men de kan blekna med tid och rätt vård. Utövare stryker ibland på oljor och salvor efter ceremonin för att minska ärrbildningen.

Ofta används först en testpunkt för att se om deltagaren får några biverkningar. När det bedöms säkert börjar shamanen eller utövaren appliceringen. Utövare mäter kambo i ”punkter”, och allt mellan 2 och 10 punkter kan användas.

Vad du kan förvänta dig

De omedelbara effekterna av kambo är intensiva och obehagliga men kortvariga – de varar oftast högst 30–40 minuter.3 De omfattar feberliknande temperaturstegring, svettningar, frossa och yrsel samtidigt som pulsen stiger kraftigt – möjligen till över 190 slag per minut.11 Blodtrycket kan stiga eller sjunka dramatiskt, tillsammans med en ökad medvetenhet om vener och artärer. Många beskriver en stickande eller brännande känsla, som elektricitet, som börjar vid punkterna och sprider sig genom kroppen. Vissa kan också känna ett dissociativt eller berusningsliknande rus.1213

Överväldigande illamående är i regel oundvikligt med kambo, och utrensning är sannolik – genom kräkning, avföring eller båda. Andra effekter är en känsla av tryck i huvud, nacke och bål, magsmärtor, svullnad i halsen, muntorrhet, dimsyn (eller tillfällig blindhet), svårigheter att röra sig samt domnade, svullna läppar och tunga. Detta är kroppens fysiska reaktion på en akut förgiftning.

När de första biologiska effekterna har klingat av och pulsen återgått till det normala kan du behöva vila. Vissa faller i en drömlös sömn, medan andra ger ifrån sig märkliga djurläten.96

Efter kambo-utrensningen kan upplevelsen kännas förhöjd.1 Du kan känna stor fysisk styrka, skärpta sinnen och ökad mental skärpa. Sådana önskvärda efterverkningar kan dröja en dag eller komma omedelbart. De brukar också innefatta ett stabilt förhöjt stämningsläge, mer fysisk och mental energi, mindre stress och bättre fokus.

Försiktighetsåtgärder

Kambo tas helst på tom mage, med tömd blåsa och tarm. Det är klokt att undvika fast föda, och särskilt salt7, i 8–10 timmar innan. Alkohol bör också undvikas i 24–48 timmar före appliceringen.14

Det är en bra idé att testa en liten mängd kambo på huden innan det läggs på brännsår.14 Många utövare väntar upp till ett dygn för att bedöma negativa reaktioner. Det avråds starkt från att prova detta på egen hand – sök i stället upp en erfaren kamboutövare eller guide, eftersom biverkningar eller medicinska kontraindikationer kan få allvarliga eller dödliga följder. Om du ändå administrerar kambo själv är en sittare ett absolut minimum. Tänk också på att kambo kan vara vanebildande. Tolv appliceringar per år är en rimlig övre gräns.15

Personlig utveckling

Kambo erbjuds ofta tillsammans med ayahuasca, ibogain, 5-MeO-DMT och andra växtmediciner som en del av holistisk behandling.16 Enligt utövarna ”nollställer” hudsekretet kroppen, inte bara genom att stärka immunförsvaret utan också genom tydliga psykospirituella fördelar.17

Panema – ett arawakiskt ord som används av ashaninka och andra – beskriver en negativ energi som samlas med tiden.718 Traditionellt föreställs panema som ett slags tätt grått moln eller en aura19, och det får skulden för otur, nedstämdhet, lättja, irritation och andra negativa tillstånd. För urfolksgrupper som är beroende av jakt och sammanhållning i gruppen är det naturligtvis avgörande att skingra detta moln. För många fyller kambo den funktionen.

Utanför traditionella sammanhang beskrivs skingrandet av panema i termer av att ”rensa smärtkroppen”, ”rikta in chakrana” eller omorganisera den egna psykologin.1719 Själva utrensningen kan upplevas som att man stöter ut dåliga tankar, vanor, negativa personlighetsdrag eller envisa livsproblem.

Kambo beskrivs som ett djupt omvälvande verktyg som sägs öka medkänsla, mod, känslomässig stabilitet och personlig självständighet.20 Vissa användare känner sig mer ”verkliga” eller ”solida” efter kambo – mindre i huvudet och mer i kroppen. Frustration, ilska och ångest tenderar också att minska eller försvinna helt. Dessa positiva förändringar kan vara i flera dagar eller flera månader, beroende på appliceringen och den som får den.10

Kambo kan också hjälpa till att övervinna rädslan för att dö. Enligt en utövare har dödligt sjuka patienter berättat att de sett ”den andra sidan” under upplevelsen och återvänt med en ny sinnesro inför döden.2

Terapeutisk användning

En av kambots mest spännande potentiella medicinska tillämpningar är cancerbehandling. Dermaseptin B2 har visat sig hämma tillväxten av cancerceller (humant prostataadenokarcinom) med mer än 90 %.21 Peptiden tränger in i cellerna och verkar genom nekros (aktiv förstörelse) snarare än apoptos (normal, programmerad celldöd).22

Dermaseptiner, däribland adenoregulin, är kraftfulla antibiotika.23242526 De har visat sig verka snabbt och oåterkalleligt mot en rad parasitära mikroorganismer, samtidigt som de är helt ogiftiga för däggdjursceller.27 I kombination med förmågan att passera blod-hjärnbarriären är peptiderna i kambo särskilt lovande vid tillstånd som kryptokockmeningit hos patienter med långt framskriden hiv.28 Bland de patogener som dödas av dermaseptin B2 finns de trådsvampar som opportunistiskt infekterar aidspatienter.29 I takt med att höggradigt resistenta sjukdomsalstrande bakterier uppstår och sprids blir nya antibiotika som dessa allt viktigare.

Eftersom adenoregulin påverkar hur agonister binder till adenosinreceptorer – som är centrala för blod-hjärnbarriärens genomsläpplighet30 – kan det vara användbart i utvecklingen av behandlingar mot Alzheimers sjukdom, depression och stroke.1 Anekdotiska uppgifter stöder användning av kambo vid depression, ångest och beroende.15312

Det finns också övertygande anekdotiska uppgifter om kambots effekt vid kroniskt trötthetssyndrom (CFS). Enligt en drabbad person försvinner CFS-symtomen helt när sekretet tas regelbundet.32

Deltorfinerna och dermorfinet i kambo har smärtstillande effekter jämförbara med kroppens egen smärtrespons via frisättning av betaendorfin.16 De är också starkare än morfin, utan samma grad av andningsdepression33, toleransutveckling och abstinenssymtom.

Fyllokinin kan vara användbart vid behandling av högt blodtryck, eftersom det har visat sig sänka blodtrycket effektivare än andra polypeptider.34

Andra tillstånd som kan dra nytta av kambo är kronisk smärta35, Parkinsons sjukdom, kärlproblem, hepatit, diabetes, reumatism och artrit.3

Juridik

Sverige

Kambo är inte narkotikaklassat i Sverige och omfattas inte heller av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Vi har inte hittat kambo eller peptider som dermorfin och deltorfin i förteckningarna.3637 Att inneha eller använda kambo är alltså inte straffbart i sig. Den som applicerar kambo på andra i behandlingssyfte omfattas dock av patientsäkerhetslagens (2010:659) begränsningar för den som inte är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, bland annat förbudet mot att behandla vissa allvarliga sjukdomar (som cancer, epilepsi och diabetes) och att behandla barn under åtta år. Skador som uppstår vid en kamboceremoni kan också prövas straffrättsligt eller civilrättsligt på vanligt sätt.

USA och övriga världen

Kambo är lagligt i USA och i de flesta, om inte alla, andra länder.2 Den enda begränsningen tycks vara den brasilianska regeringens förbud från 2004 mot kommersialisering av kambo.38

Farmakologi

Vittorio Erspamer beskrev släktet Phyllomedusa som en ”skattkammare” av bioaktiva peptider27 – korta kedjor av aminosyror som binder till receptorer på mänskliga celler. Hudsekretet från just Phyllomedusa bicolor innehåller dussintals peptider, framför allt fyllocaerulein, fyllomedusin, fyllokinin, sauvagin, dermaseptin B2, adenoregulin, deltorfiner och dermorfin.

Receptorbindning

Fyllocaerulein är en blodtryckssänkande neuropeptid39 som stimulerar binjurebarken och hypofysen. Den förekommer i kambo i ungefär 32 mikrogram per milligram och bidrar till medicinens smärtstillande och mättnadsgivande effekter.6

Fyllomedusin interagerar med takykininreceptorer – som har visats reglera funktionen hos dopamin, serotonin och andra signalsubstanser40 – medan fyllokinin verkar på bradykininreceptorerna. Fyllomedusin drar ihop glatt muskulatur medan fyllokinin får den att slappna av. Båda är kraftigt kärlvidgande och ökar blod-hjärnbarriärens genomsläpplighet.39 De förekommer i kambo i ungefär 22 respektive 18 mikrogram per milligram.6

Sauvagin, som förekommer i 3 mikrogram per milligram, fungerar som ett hormon.6 Det interagerar med hypofys-binjureaxeln och receptorer för kortikotropinfrisättande hormon – som är inblandade i stress, ångest, depression och beroendebeteende.416

Adenoregulin stimulerar agonisters bindning till A1-adenosinreceptorer och har visats framkalla beteendemässig nedstämdhet hos möss.4227

Deltorfiner och dermorfin är båda kraftfulla opioidreceptoragonister. Deltorfinerna har bland den högsta bindningsaffiniteten och selektiviteten för delta-opioidreceptorer av alla naturligt förekommande ämnen.43 Dermorfin är starkt selektivt för my-opioidreceptorer.4344 De förekommer i 5,2 respektive 0,25–0,33 mikrogram per milligram6, och peptiderna är många gånger mer potenta än kroppseget betaendorfin.45

Säkerhet och toxicitet

Lite är känt om kambots långsiktiga säkerhet och potentiella hälsorisker, men det finns uppgifter som tyder på att deltorfin och dermorfin kan orsaka andningsdepression och leda till ett starkt beroende vid frekvent bruk. Dödsfall kopplade till kambo har också förknippats med sekretets dämpande effekt på det centrala nervsystemet. Toxiner i kambo kan påverka hjärt-kärlsystemet, njurarna, bukspottkörteln och levern. I ett fall ledde grodsekretet till toxisk hepatit.45

International Association of Kambo Practitioners (IAKP) hävdar att plötsliga dödsfall är sällsynta och nästan alltid beror på någon underliggande sjukdom. Vanliga kontraindikationer är högt eller lågt blodtryck, hjärnblödning, aneurysm eller blodproppar, Addisons sjukdom, epilepsi, hjärtproblem och graviditet.2346

Anekdotiska rapporter varnar för ”grodsjukan”, ett obotligt tillstånd som ska uppstå vid icke-traditionell användning av kambo (till exempel om det sväljs, röks eller sniffas).47 ”Grodsjukan” sägs ge en känsla av att hjärnan äts upp och kännetecknas av muskelsvaghet, hjärtstillestånd och död.48 Tillståndet kan orsakas av parasitära mikroorganismer, som normalt elimineras av kroppens immunsvar på brännsåren.11

Historia och statistik

Kambots historia i korthet

Kambo sägs ha fått sitt namn efter den legendariske pajén (medicinmannen) Kampu. Denne urshaman ska ha lärt sig om medicinen av en skogsande, efter att ha uttömt alla andra sätt att bota sin sjuka stam. Enligt kaxinawá lever Kampus ande vidare i jätteapgrodan och fortsätter att läka alla som söker den.7

Oavsett det mytiska ursprunget har kambo länge använts av panotalande urfolksgrupper i Amazonas, däribland katukina, asháninka, yaminawá och matsés (eller mayoruna). Möjligen användes det också av den klassiska mayakulturen, vars konst avbildade trädgrodor bredvid svampar.18 Traditionella användningsområden är att driva ut gifter, öka styrka och uthållighet, kontrollera graviditet (eller framkalla abort) och skingra negativ energi, panema.1 I regnskogen används kambo inom shamanska jaktmetoder och som ett hjälpmedel som minskar behovet av mat och vatten och dämpar människans lukt. Stärkta av ”vaccinet” tros jägarna dessutom utstråla ett märkligt grönt ljus som lockar bytet till sig.8

Den förste västerlänning som bevittnade kambobruk i Amazonas var den franske missionären Constantin Tastevin, som bodde hos kaxinawá 1925. Enligt hans sagesmän kom kamboritualen med självförgiftning ursprungligen från grannfolket yaminawá.49

Kambo återupptäcktes på 1980-talet av journalisten Peter Gorman1 och antropologen Katharine Milton9 – båda bodde en tid hos matsés/mayoruna i nordöstra Peru och sydvästra Brasilien. De försåg var för sig biokemisterna John Daly42 och Vittorio Erspamer6 med kamboprover; dessa analyserade sekretets peptidinnehåll och såg en stor medicinsk potential. Läkemedelsföretag har försökt syntetisera och patentera kambopeptider men har till stor del misslyckats med att ta fram läkemedel.4650

Fram till 1994 applicerades kambo sällan på icke-indianer. Det erbjöds först som terapi av Francisco Gomes, en caboclo av delvis katukina-ursprung bosatt i São Paulo. Från omkring 1999 fick han sällskap av Santo Daime-utövaren och akupunktören Sonia Maria Valença Menezes2 och andra icke-indianska kamboapplikatörer, däribland holistiska terapeuter, läkare och medlemmar av religionen União do Vegetal.18

År 2004 förbjöd den brasilianska regeringen all marknadsföring av kambots medicinska eller terapeutiska fördelar, vilket i praktiken stängde ner de nya applikatörerna i städerna. Delvis var det ett juridiskt svar på katukinas krav på att skydda sin ”immateriella egendom”.850

Användning i dag

Den internationella medvetenheten om kamboterapi fortsätter att växa, efter att ha tagit fart i mitten av 2000-talet.18 I dag håller västerländskt utbildade applikatörer kamboceremonier runt om i världen51, och kambopinnar går att köpa på nätet.

Inom kambokretsar finns viss oro för att kommersiella leveranskedjor kan exploatera urfolksgrupper. Storskalig produktion av kambopinnar kan också hota vilda bestånd av P. bicolor.

Etiska överväganden

Kambo och jättebladgrodans hållbarhet

Beståndet av jättebladgrodor bedöms för närvarande som stabilt,52 men explosionen i kambots popularitet ökar riskerna för arten framöver. När efterfrågan ökar får vissa lokalbor incitament att fånga och sälja grodorna, vilket tar dem från deras ursprungliga livsmiljö och sätter press på en ekologiskt känslig art. Och även om ”kambopinnar” kan köpas på nätet är det ofta svårt att veta var de kommer ifrån och hur de har tagits fram.

Dessutom kan metoderna för att framkalla sekretet vara stressande för grodorna, vilket kan påverka deras överlevnad negativt. Djuren hålls vanligtvis fast genom att benen binds och spänns ut i en X-form medan sekretet skrapas av huden. Bland metoderna för att få grodan att avge gift så att det kan samlas in finns att utsätta den för öppen låga eller för fysiskt, icke-dödligt trubbigt våld.53

Även om andra, mindre invasiva metoder kan användas för att samla in giftet utsätts grodorna för en viss grad av stress och trauma innan de släpps. Vissa utövare hävdar å andra sidan att grodan bara avger gift när den som samlar in det har goda avsikter, men det är omdiskuterat i kretsarna. Hur som helst kommer en uppskalning av insamlingen för att möta efterfrågan bara att öka stressen på arten som helhet, och det är oklart hur väl den klarar det.

Kulturell appropriering av kambo

Kambo har använts av urfolk i Amazonas i kanske tusentals år. Småskalig, lokal användning i områden där få alternativ finns kan försvaras både praktiskt och etiskt. Men i takt med att efterfrågan har ökat över hela världen har vissa kritiserat användning utanför dessa sammanhang som kulturell appropriering.

Till exempel har det blivit något av ett hederstecken i nätgemenskaper att lägga upp bilder på sina brännmärken efter kambo. Även om dessa användare uppriktigt kan söka kambots läkande egenskaper anses bruket ligga långt från medicinens ursprungliga syfte och sammanhang.

De flesta västerlänningar har tillgång till mer hållbara och mindre kulturellt känsliga alternativ för många åkommor. Här är några exempel:

  • Psilocybin och ketamin har visat anmärkningsvärt lovande resultat vid behandling av depression.
  • Ayahuasca och ibogain har visat sig effektiva mot alkoholberoende och många andra beroenden.
  • Cannabis, CBD, kratom, ketamin och till och med mikrodoser av LSD kan användas för att hantera smärta.
  • Många växter kan också användas i kräkframkallande och renande syfte (till exempel ayahuasca).

Myter

”Kambo är hallucinogent”

P. bicolor kallas ibland för en ”hallucinogen trädgroda”,12 och vissa användare rapporterar visioner av varierande intensitet.113 Ingen av peptiderna i kambo är dock känd för att ge sådana effekter. Hallucinationer beror med största sannolikhet på andra, psykoaktiva substanser som ofta tas tillsammans med kambo, till exempel snuset nu-nu.63

Vanliga frågor

Kan det upptäckas i ett drogtest?

Peptider är notoriskt svåra att testa för.54 Dermorfin – känt inom postoperativ smärtlindring och numera ett olagligt prestationshöjande medel för kapplöpningshästar – kan till exempel bara påvisas av specialiserade laboratorier.55 Kambo innehåller visserligen opioidreceptoragonister, men inga opiater. Det är därför ytterst osannolikt att det upptäcks i ett drogtest.

Kan kambo orsaka psykiska trauman?

De obehagliga effekterna av kambo kan kännas oändliga för den som upplever dem. Det kan också uppstå en känsla av berusning eller dissociation. I huvudsak är kambo dock inte psykoaktivt.

Finns det risker?

Kambo är relativt säkert när det appliceras korrekt på friska personer. Det är dock sannolikt osäkert för barn, gravida och ammande, personer med hjärtproblem samt patienter som återhämtar sig efter operation eller tar immunhämmande läkemedel efter organtransplantation. Det bör också undvikas av patienter som får cellgifts- eller strålbehandling, inklusive de som planerar att påbörja behandling inom fyra veckor. Mer information finns under Farmakologi.

Ger det ärr?

Ja – kamboärr bleknar med tiden men försvinner inte helt. Salvor för eftervård, som sangre de drago, kan förbättra deras utseende. Alternativt kan samma punkter återanvändas inom 2–3 månader efter föregående applicering.

Kan jag ha grodorna hemma?

P. bicolor kan hållas som sällskapsdjur, men det är inget groddjur för nybörjare.5657 Exemplar i fångenskap verkar inte heller avge samma slags gift som vilda – möjligen på grund av skillnader i kost.585960

Vilket är det säkraste sättet att ta kambo?

Det enda säkra sättet att administrera kambo tycks vara via brännsår i huden, men detaljerna varierar mellan utövare. I caboclo-traditionens kamboinitiering appliceras medicinen traditionellt vid nymåne under tre månader i följd – med ökande dos varje gång. Kambo kan också dubbel- eller trippeldoseras inom en och samma session.

Kan jag mikrodosera kambo?

Det finns mycket lite information om mikrodosering av kambo, men vissa anser att det är farligt. Utrensningen (det vill säga med stora doser) anses nödvändig för att frigöra toxiner.11

Ger det tolerans?

Frekventa användare bygger upp en tolerans mot kambo. Vissa katukina-män tar över 100 punkter åt gången.61 Anekdotiska rapporter tyder på att sananga och ibogain kan vända toleranseffekten.62

Kan jag blanda det med andra droger?

Kambo används ofta tillsammans med ayahuasca, eftersom utrensningen i förväg anses optimera upptaget. De kärlvidgande peptiderna fyllomedusin och fyllokinin bidrar också till att öka blod-hjärnbarriärens genomsläpplighet.63

Kambo kan också tas tillsammans med vissa psykoaktiva snus, däribland nu-nu och rapé, samt med ibogain.

Säkerheten vid kombination av kambo med andra substanser är inte helt känd, men alkohol bör undvikas. Det rekommenderas också att undvika rekreationsdroger i minst tre dagar efter att kambo har applicerats.19

Fotnoter

Fotnoter

  1. Gorman, P. (1993). Making Magic. OMNI. ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5 ↩6 ↩7 ↩8

  2. Sumpter, L. (2015). Kambô: Nature’s Vaccine For The Mind And Body. Reset.me. ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5 ↩6 ↩7 ↩8

  3. IAKP. Kambo Q & A. ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5 ↩6

  4. de Lima, E. C., Labate, B. C. (2012). Kambo: From the Forests of Acre to the Urban Centers. Erowid. ↩

  5. Davis, E. (2010). The Bad Shaman’s Sapo. Erowid. ↩

  6. Erspamer, V. et al. (1993). Pharmacological Studies of ‘Sapo’ from the Frog Phyllomedusa bicolor Skin: A Drug Used by the Peruvian Matses Indians in Shamanic Hunting Practices. Toxicon, 31, 9: 1099-1111. ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5 ↩6 ↩7 ↩8 ↩9 ↩10 ↩11

  7. Gomes, M. B. (2008). Kambô, The Spirit of the Shaman. ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5

  8. Labate, B. C. (2012). The Shaman Who Turned Into a Frog: a Promise of Patented Medicine. Erowid. ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5

  9. Milton, K. (1994). No Pain, No Game. Natural History. ↩ ↩2 ↩3

  10. Kambo Cleanse. Testimonials. ↩ ↩2

  11. Kambo.me. Topic: New ways of Administering Kambo (Other than via Skin Burns). ↩ ↩2 ↩3

  12. Vice Staff. (2009). Hamilton’s Pharmacopeia: The Sapo Diaries. ↩ ↩2

  13. Varner-Miller, B. (2014). Frogs Psychedelic Effect in the Amazon. Liberty Voice. ↩ ↩2

  14. Viva Kambo. Frog medicine. ↩ ↩2

  15. Daly, M. (2016). The Brits Using Amazonian Frog Poison to Fight Depression and Alcohol Abuse. Vice. ↩ ↩2

  16. The Holistic Sanctuary. Holistic Drug Rehabs. ↩

  17. Ketler, A. (2016). Kambo: Can Poison from a Frog Fix Your Health Challenges? Collective Evolution. ↩ ↩2

  18. Labate, B. C., de Lima, E. C. (2014). Medical Drug or Shamanic Power Plant: The Uses of Kambô in Brazil. Ponto Urbe, 15. ↩ ↩2 ↩3 ↩4

  19. Annu Tara. What is Kambo? ↩ ↩2 ↩3

  20. Thoricatha, W. (2017). Way of the Frog Medicine: Interview with Master Kambo Practitioner Simon Scott. Psychedelic Times. ↩

  21. van Zoggel, H. et al. (2012). Antitumor and angiostatic peptides from frog skin secretions. Amino Acids, 42(1), 385-95. ↩

  22. van Zoggel, H. et al. (2012). Antitumor and Angiostatic Activities of the Antimicrobial Peptide Dermaseptin B2. PLoS ONE, 7(9), e44351. ↩

  23. Amiche, M., Ladram, A., Nicolas, P. (2008). A consistent nomenclature of antimicrobial peptides isolated from frogs of the subfamily Phyllomedusinae. Peptides, 29(11), 2074-82. ↩

  24. Amiche, M., Seon, A. A., Wroblewski, H., Nicolas, P. (2000). Isolation of dermatoxin from frog skin, an antibacterial peptide encoded by a novel member of the dermaseptin genes family. European Journal of Biochemistry, 267(14), 4583-92. ↩

  25. Zhou, Y. X., Cao, W., Luo, Q. P., Ma, Y. S., Wang, J. Z., Wei, D. Z. (2005). Production and purification of a novel antibiotic peptide, adenoregulin, from a recombinant Escherichia coli. Biotechnology Letters, 27(10), 725-30. ↩

  26. Zhou, Y., Cao, W., Wang, J., Ma, Y., Wei, D. (2005). Comparison of expression of monomeric and multimeric adenoregulin genes in Escherichia coli and Pichia pastorias. Protein and Peptide Letters, 12(4), 349-55. ↩

  27. Calderon, L. A., Silva, A. A. E., Ciancaglini, P., Stábeli, R. G. (2010). Antimicrobial peptides from Phyllomedusa frogs: from biomolecular diversity to potential nanotechnologic medical applications. Amino Acids. ↩ ↩2 ↩3

  28. Mandal, S. M., Roy, A., Ghosh, A. K., Hazra, T. K., Basak, A., Franco, O. L. (2014). Challenges and future prospects of antibiotic therapy: from peptides to phages utilization. Frontiers in Pharmacology. ↩

  29. Mor, A., Amiche, M., Nicolas, P. (1994). Structure, synthesis, and activity of dermaseptin b, a novel vertebrate defensive peptide from frog skin: relationship with adenoregulin. Biochemistry, 33(21), 6642-50. ↩

  30. Carman, A. J., Mills, J. H., Krenz, A., Kim, D., Bynoe, M. S. (2011). Adenosine receptor signaling modulates permeability of the blood-brain barrier. Journal of Neuroscience, 31(37), 13272-13280. ↩

  31. Psychedelic Times Staff. (2016). How Kambo’s Physical and Spiritual Properties Reduce Pain and Treat Addiction. Psychedelic Times. ↩

  32. Phoenix Rising. From Bedbound to Fit and Able in 14 Days: Effects of the Amazonian Medicine Kambo on a CFS Patient. ↩

  33. Negri, L., Lattanzi, R., Tabacco, F., Melchiorri, P. (1998). Respiratory and cardiovascular eects of the m-opioid receptor agonist [Lys7]dermorphin in awake rats. British Journal of Pharmacology, 124, 345-355. ↩

  34. Anastasi, A., Bertaccini, G., Erspamer, V. (1966). Pharmacological data on phyllokinin (bradykinyl-isoleucyl-tyrosine o-sulphate) and bradykinyl-isoleucyl-tyrosine. British Journal of Pharmacology and Chemotherapy, 27, 479-485. ↩

  35. Shivani Fox. (2011). Kambo – Frog Medicine from the Amazon. ↩

  36. Läkemedelsverket. (2026). Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version med ändringar t.o.m. HSLF-FS 2026:26. Hämtad från https://www.lakemedelsverket.se/globalassets/dokument/lagar-och-regler/lvfs/lvfs-2011-10-konsoliderad.pdf. ↩

  37. Riksdagen. (1999). Förordning (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, bilaga (i lydelse t.o.m. SFS 2026:1110). Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-199958-om-forbud-mot-vissa_sfs-1999-58/. ↩

  38. IAKP. About IAKP. ↩

  39. Den Brave, P. S., Bruins, E., Bronkhorst, M. W. G. (2014). Phyllomedusa bicolor skin secretion and the Kambô ritual. Journal of Venomous Animals and Toxins including Tropical Diseases, 20. ↩ ↩2

  40. Douglas, S. D., Leeman, S. E., Barrett, J., Dombrowsky, E., Heyward, C. Y., Remeshwar, P. (2014). Tachykinin receptors, introduction. IUPHAR/BPS Guide to PHARMACOLOGY. ↩

  41. Grammatopoulos, D. K., Chrousos, G. P. (2002). Functional characteristics of CRH receptors and potential clinical applications of CRH-receptor antagonists. Trends in Endocrinology & Metabolism, 13(10), 436-444. ↩

  42. Daly, J. et al. (1992). Frog secretions and hunting magic in the upper Amazon: Identification of peptide that interacts with an adenosine receptor. Pharmacology, 89, 10960-10963. ↩ ↩2

  43. Erspamer, V. et al. (1989). Deltorphins: a family of naturally occurring peptides with high affinity and selectivity for delta opioid binding sites. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 86(13), 5188-92. ↩ ↩2

  44. Negri, L., Erspamer, G. F., Severini, C., Potenza, R. L., Melchiorri, P., Erspamer, V. (1992). Dermorphin-related peptides from the skin of Phyllomedusa bicolor and their amidated analogs activate two ,u opioid receptor subtypes that modulate antinociception and catalepsy in the rat. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 89, 7203-7207. ↩

  45. Joanna, P., Łapiński, T. W. (2017). Toxic hepatitis caused by the excretions of the Phyllomedusa bicolor frog – a case report by the excretions of the Phyllomedusa bicolor frog – a case report. Clinical and Experimental Hepatology, 3(1), 33-34. ↩ ↩2

  46. Lattanzi, G. (nd.). Kambô: Scientific Research and Healing Treatments. ↩ ↩2

  47. Murgency. (2016). Still Alive: An Experience with Phyllomedusa bicolor (Kambo) (ID 103731). Erowid. ↩

  48. Psychedelic Times Staff. (2017). Five Methods to Reduce Overall Risk When Taking Kambo. Psychedelic Times. ↩

  49. Labate, B. C., Jungaberle, H. (Eds.). (2011). The Internationalization of Ayahuasca. Zürich: LIT Verlag Münster. ↩

  50. Prada, P. (2006). Poisonous Tree Frog Could Bring Wealth to Tribe in Brazilian Amazon. The New York Times. ↩ ↩2

  51. IAKP. Find a Practitioner. ↩

  52. Phyllomedusa bicolor. AmphibiaWeb.org ↩

  53. Kambo: the controversial drug derived from stressed-out frogs. The Guardian. ↩

  54. Yosufzai, R., Horne, B. (2013). Peptides almost impossible to detect in testing. Stuff. ↩

  55. Bogdanich, W., Ruiz, R. R. (2012). Turning to Frogs for Illegal Aid in Horse Races. The New York Times. ↩

  56. Reptile Rapture. Bicolor Waxy Monkey Tree Frog Caresheet. ↩

  57. PetHelpful. (2014). How to Care for the Giant Waxy Monkey Tree Frog. ↩

  58. Kambo.me. Topic: Raising the Phyllomedusa Bicolor. ↩

  59. DMT Nexus. Kambo frog medicine. ↩

  60. KamboCleanse. (2015). A Kambo Frog Sweating Poison. ↩

  61. Kambo.me. Topic: How do the Katukina do so many dots? ↩

  62. Kambo.me. Topic: Kambo tolerance. ↩

  63. Psychedelic Times Staff. (2016). Four Ways Kambo Can Enhance the Effectiveness of Ayahuasca Treatments. Psychedelic Times. ↩

Status: utkast. Senast uppdaterad 2026-09-15.

Hittar du ett fel? Skriv till [email protected].