Tobak

Tobak är en av de mest använda psykoaktiva växterna på jorden, med en rik historia och en berättelse i ständig förändring. Den framställs av bladen från växter i släktet Nicotiana, som har sitt ursprung i Nord- och Sydamerika samt Australien. De mest kända arterna är Nicotiana rustica och Nicotiana tabacum. Traditionellt har tobak använts som offergåva, för välsignelser och för avsiktligt intag som del av andliga praktiker, men i den moderna västvärlden har den i hög grad kommersialiserats och säljs som cigaretter, snus eller tuggtobak. I det sammanhanget har tobak blivit känd som en beroendeframkallande högrisksubstans. Ändå är den i många delar av världen fortfarande en medicinalväxt och en central del av andliga praktiker. Tobaksrök används för att rena, skydda och bära intentioner. Den här guiden vill nyansera bilden av tobak och stödja och uppmuntra kunskap om avsiktlig användning av den här växten.

Översikt

Tobak är en av de mest använda växterna i världen ¹. För urfolken i Nord- och Sydamerika räknas den som en av de allra heligaste medicinalväxterna. Det nutida bruket har dock urholkat synen på hur traditionell tobak används; många röker cigaretter utan att känna till tobakens traditionella sammanhang, eller betraktar substansen som rent giftig. Resultatet är att en växt som en gång var helig i dag är närmast tabu. För att motverka den utvecklingen försöker en del grupper att återge tobaksbruket dess plats i ett sammanhang av traditionella värderingar och traditionella sedvänjor. Tobakens roll som offergåva i svetthyddor, liksom i peyote- och San Pedro-ceremonier, speglar hur den är en grundläggande del av att tacka jorden under andliga resor.

Tobak har en lång historia; bruket sträcker sig troligen tusentals år tillbaka. Efter att den introducerats i Europa och Asien togs den snabbt upp av en mängd samhällen världen över. Den konsumeras ofta som cigaretter, cigarrer eller snus. Vid rekreationsbruk räknas tobak som ett stimulantium och anxiolytikum (ångestdämpande medel) som ger en känsla av välbefinnande och mild eufori. Den är allmänt känd som en laglig och socialt accepterad drog, på samma sätt som koffein.

”Tobak” är det vardagliga namnet på olika produkter som framställs av bladen från flera växter i släktet Nicotiana. Nicotiana tillhör familjen Solanaceae (potatisväxter), som omfattar ekonomiskt viktiga växter som tomat, potatis, aubergine, chili och paprika. Till samma familj hör också kraftfulla amazoniska medicinväxter som spikklubba (Datura) och Brugmansia (båda kallas toé) samt Brunfelsia, som är känd som chiric sanango.

De viktigaste odlade tobaksarterna är N. tabacum och N. rustica. Det långvariga bruket har gett upphov till många olika sätt att konsumera tobak. Kommersiella tobaksprodukter omfattar allt från färdiga cigaretter och påsar med finskuren, torkad tobak för ”rulla själv”-cigaretter till tobaksblad rullade till cigarrer i olika storlekar, inklusive dyra produkter som Havannacigarrer från Kuba. Andra former av beredd tobak är tuggtobak och snus. Tobak används också ofta för att blanda med cannabisblommor eller hasch för smakens skull och för att blandningen ska brinna bättre. Vissa prydnadssorter, som Nicotiana sylvestris, odlas i stor omfattning men kan inte konsumeras som tobak eftersom de är giftiga.

I delar av Sydamerika behandlas tobak som en medicin. En grundläggande aspekt av amazonisk curanderismo är att det inte går att tala om ayahuasca utan att tala om tobak, något som antropologen Jeremy Narby utforskar i sin bok Plant Teachers (2021). Den som går runt på marknaderna i städer kända för ayahuasca, som Iquitos, Cusco eller Pucallpa, hittar mängder av stånd som säljer olika örter, däribland ceremoniell tobak och tjocka, rullade cigaretter av mapachotobak. Tobak är nära förknippad med ceremoniellt bruk oavsett vilket traditionellt sätt den används på – som rök, som te eller som lavemang.

Utöver den andliga användningen fyller tobaksblad också en funktion i traditionell trädgårdsskötsel. Malda och blötlagda tobaksblad ger ett kraftfullt insektsmedel och håller dessutom större skadedjur borta från växterna ².

Historia

Tobaksplantan är endemisk för Nord- och Sydamerika samt Australien. D’Arcy anger 95 Nicotiana-arter, varav 45 är endemiska för Andernas region (Schultes och Raffauf, 1991). Sexton till tjugo arter är endemiska för Australien.

Odling av tobak går tillbaka så långt som till 5000–3000 f.Kr. i Central- och Sydamerika. Rökning i Amerika tros ha sitt ursprung i ceremonier där man brände och rökrenade med blad från olika växter, som salvia och andra aromatiska växter. Därefter kan bruket ha tagits upp i ceremoniella syften och i curanderos och curanderas ritualer för att nå trans och få tillträde till andevärlden.

När Columbus återvände med tobak från sin andra resa till Nya världen introducerades tobaken i Europa. Mindre än hundra år efter introduktionen hade tobaken spridits vida omkring, ända till Sibirien, där små paketer med tobak lades i shamaners gravar.

Släktet Nicotiana, liksom nikotinet, är uppkallat efter Jean Nicot, Frankrikes ambassadör i Portugal. År 1559 skickade han tobak som medicin till Katarina av Medicis hov.³

Nordamerikanska urfolks användning av tobak

Många av Nordamerikas urfolk (First Nations) tror att tobak var den första växt som Skaparen gav dem. Det gäller särskilt ojibwefolket, som räknar tobak (asemaa) som en av de fyra heliga mediciner som Gichi-manidoo skänkte dem.

I ojibwetraditionen röks tobak i ceremoniella pipor för att underlätta heliga ceremonier eller besegla överenskommelser. Röken anses bära ens tankar och böner till himlen. Tobaken betraktas dessutom som den som aktiverar alla växtandar, eftersom den representerar andens alla aspekter. Tre andra växter – salvia, ceder och myskgräs (sweetgrass) – räknas också som heliga, och tillsammans kallas dessa växter de fyra heliga medicinerna, även om uttrycket ”alltid genom tobak” visar vilken central roll tobaken spelar.

Tobak spelar också en viktig roll i nordamerikanska urfolks svettceremonier. De hålls i en svetthydda, en kupolformad rund byggnad som vanligtvis är en tipi eller en grop täckt med grenar. Direkt utanför byggnaden tänds en eld, och en eldvaktare hettar upp de stenar som används för att hålla hyddan varm. Stenarna placeras i en grop mitt i hyddan; sedan läggs tobak, ceder eller myskgräs på dem som offergåva. Tjock ånga bildas när vatten hälls över stenarna samtidigt som böner läses.

Tobak blandas ofta med andra örter; i nordamerikanska traditioner kan det handla om ”red willow”. Lakotafolket blandar sin tobak med den sött och ”skogsdoftande” red willow-barken, som trots namnet inte är bark från en vide utan från videkornell (Cornus stolonifera). Red willow, känd som ”cansasa”, är en andligt viktig ört som ofta används vid ceremonier för att visa respekt eller ge andligt skydd. Rökt i en helig pipa har blandningen använts för att avsluta konflikter mellan enskilda och för att besegla överenskommelser mellan ledare för olika grupper.

Hur användes tobak medicinskt?

Även om tobak främst användes som offergåva och för rökning, användes den också som medicin. Den användes till exempel som smärtstillande mot öronvärk och tandvärk. Att röka tobak sägs bota många åkommor, bland annat förkylningar. Tobak blandades med blad från den lilla ökensalvian Salvia dorrii eller med rot av Leptotaenia multifida (”Indian balsam” eller ”cough root”), ett tillskott som ansågs särskilt bra mot astma och tuberkulos.⁴

Sydamerikansk användning av tobak

I Sydamerika vördas tobak som en av de främsta läromästarväxterna. Bland växtmedicinerna är tobak en av de allra heligaste; för vissa är den till och med viktigare än ayahuasca. Curanderos och curanderas intar tobak på många olika sätt: som cigaretter, i en särskilt snidad helig pipa eller som te. Tobak kan också användas som tillsats i ayahuasca.

Nicotiana rustica är den tobak som används i Amazonas. Det är en stark tobak som anses ha kraftfulla läkande egenskaper och används för djup rening, för att hjälpa till att jorda sig och för att skapa klarhet. Den röks som cigaretter, i handrullat vitt papper eller i heliga pipor. En tobaquero eller tobaquera – en tobakscurandero/-curandera – har som uppgift att be över tobaken i ceremonier där en stark tobaksbrygd dricks. I det här fallet verkar tobaken inte som enteogen, utan för att rena kroppen från gifter och negativ energi och underlätta kommunikation via intuition och drömvärlden.

Tobak ingår ofta i dietan, en avgränsad period då deltagaren använder läromästarväxter för läkning. Genom en djup och avsiktlig relation till tobaken kommunicerar curanderon eller curanderan med växtens ande. Utövarna dricker den för att rena kroppen på djupet och bära intentioner om läkning in i kropp och psyke.

Modernt bruk av tobak

Rökning som sätt att inta växtmaterial kom till Europa först när Columbus återvände med tobak från sin andra resa till Nya världen. Det är visserligen känt att många forntida civilisationer – däribland babylonierna, indierna, kineserna och de kristna i Europa – brände rökelse under religiösa ritualer, men det utvecklades aldrig till rökning.

Upplevelsen

I traditionella kulturer bygger tobaksbruket på att ge offergåvor till jorden och skaparen. Tobak används i ceremonier, där ceremoniledaren välsignar eller renar både rummet och deltagarna med tobaksrök. Curanderon eller curanderan tar djupa bloss på en cigarett eller en helig pipa och välsignar mottagaren genom att vifta rök runt hens kropp. Efter ett blombad renar curanderon eller curanderan mottagaren genom att blåsa skarpa munfullar av mapacho över kroppen. Under en ceremoni kan deltagarna också bjudas på tobak ur curanderons eller curanderans heliga pipa för välsignelse och rening.

Vad du kan förvänta dig

Den viktigaste aktiva substansen i tobak är nikotin. Tobak som röks som cigarett ger subtila effekter, eftersom den innehåller lite nikotin. Den som är ovan vid tobak kan ändå, tills tolerans byggts upp, uppleva mycket obehagliga biverkningar som illamående och yrsel ⁵. Nikotin klassas som ett stimulantium, även om de stimulerande effekterna är subtila jämfört med andra stimulantia som koffein eller amfetamin.

Vid låga doser uppstår en lätt, kortvarig rus­känsla till följd av att endorfiner frisätts. Dopaminnivåerna ökar också. Effekterna av små mängder nikotin klingar snabbt av. Vid högre doser hämmar nikotin däremot nervsignaleringen, vilket ger måttligt lugnande effekter. Nikotin är känt för att ge minskad aptit, förhöjt stämningsläge, ökad puls och ökat blodtryck, illamående, diarré, bättre minne och ökad vakenhet.

Tobak inhaleras vanligtvis i korta bloss, vilket ger nikotinets stimulerande effekt genom att förstärka verkan av noradrenalin och dopamin. Omvänt finns en unik bifasisk effekt ⁵, där djupa andetag ger en lugnande verkan genom frisättning av β-endorfin (som minskar ångest) och förstärker verkan av serotonin och opioider (som ger sedering). Mapacho, som är en betydligt starkare tobak (upp till 14 % nikotin), kan ge en mycket kraftig, till och med överväldigande nikotineffekt. Vissa beskriver upplevelsen som att synapserna avfyras och brinner vilt på samma gång.

Hapé/rapé (uttalas ”ha-peh” eller ”rapay”) är en typ av tobak från Sydamerika där tobaksaska blandas med örter. Pulvret tillförs genom näsan med hjälp av en särskilt utformad pipa. Vissa pipor är gjorda för att hapé/rapé ska ges av en annan person, medan andra är gjorda för att man ska kunna ta det själv. Hapé/rapé tas vanligtvis i medelstarka eller starka doser, vilket ger en kraftig effekt som kan omfatta rinnande ögon, yrsel, illamående, djup samhörighet och starka känslor.

Farmakologi

Nicotiana-arter innehåller många alkaloider, men den huvudsakliga aktiva substansen i tobak är alkaloiden nikotin [3-[(2S)-1-metylpyrrolidin-2-yl]pyridin; 1-metyl-2-(3-pyridyl)pyrrolidin], ett naturligt förekommande stimulantium i pyridin- och pyrrolidinklassen. Nikotin verkar som receptoragonist vid de flesta nikotinerga acetylkolinreceptorer (nAChR).⁶ Det verkar också som receptorantagonist vid de nikotinerga receptorsubenheterna nAChRα9 och nAChRα10. Nikotin ger sina stimulerande effekter genom att få levern att frisätta glukos och binjuremärgen att frisätta epinefrin (adrenalin).

Vid inhalation når nikotinet hjärnan inom 10–20 sekunder. Det tas upp genom lungorna, sprids snabbt via blodet och passerar blod-hjärnbarriären. Merparten av de psykoaktiva effekterna beror på frisättning av en rad signalsubstanser och hormoner, däribland acetylkolin, noradrenalin, adrenalin, argininvasopressin, serotonin, dopamin och β-endorfin. ⁷⁸ Nikotinets halveringstid är ungefär två timmar, och det utsöndras huvudsakligen via urinen.

I N. tabacum förekommer nikotin i koncentrationer på upp till 3 % i de torkade bladen ⁹; i N. rustica finns det i ännu högre koncentrationer, upp till 14 %.

Toxicitet

Tobakens toxicitet beror på hur den konsumeras. Utom i fall där en person har låg tolerans för nikotin är överdos osannolik. De toxiska effekterna beror på nikotinet, som har relativt hög giftighet. Den mediana dödliga dosen nikotin för människor är okänd ¹⁰¹¹, men den uppskattade lägsta dosen med dödlig utgång är 500–1 000 mg för en vuxen, eller 6,5–13 mg/kg. ¹²

Dödlig nikotinförgiftning ger snabbt kramper och död genom andningsförlamning, vilket kan inträffa inom några minuter.

Symtom på nikotinöverdos omfattar vanligtvis illamående, kräkningar, diarré, ökad salivproduktion, buksmärta, snabb puls, högt blodtryck, snabb andning, huvudvärk, yrsel, blekhet, hörsel- eller synstörningar och svettning, kort därefter följt av uttalad bradykardi (långsam puls), långsam andning och lågt blodtryck. Ett av de främsta tecknen på nikotinförgiftning är snabb andning. Vid mycket höga doser tillkommer sömnighet eller dåsighet, förvirring, medvetslöshet, andnöd, uttalad svaghet, kramper och koma.¹³

Dosering

Om du inte använder en kommersiell produkt kan dosen i en tobaksprodukt vara svår att bedöma. Den som vill använda tobak i ett ceremoniellt sammanhang kan välja lös, ekologisk bladtobak rullad i ekologiskt hampapapper. När du rullar själv kommer dosen dock oundvikligen att skilja sig från en standardiserad cigarett. Om du söker ett alternativ till kommersiella produkter är det viktigt att vara medveten om hur mycket du får i dig. Som med många substanser är rekommendationen att börja lågt och öka stegvis. Dosen beror också på hur du intar produkten, särskilt vid inhalation. Med tiden utvecklas tolerans. Nybörjare kan känna irritation i hals och lungor, men vänjer sig med tiden. För tydlighetens skull: det betyder inte att röken har slutat belasta dina luftvägar (för det gör den), utan bara att kroppen har anpassat sig till påfrestningen. För att minimera skadan på kroppen är det bäst att bara använda tobak vid enstaka ceremoniella tillfällen. Du bör också vara medveten om att för mycket rökning på för kort tid kan ge svimningskänsla och illamående.

• En tröskeldos nikotin är 0,2 mg. En lätt dos är 0,5–2 mg. Kommersiella cigaretter innehåller 6,17–12,65 mg, men den mängd som andas in är 1–2 mg per cigarett. ¹⁴
• En medeldos är 2–4 mg. Hapé eller rapé innehåller 15,5–18,9 mg nikotin per gram. En nybörjardos hapé/rapé är 0,25 g, vilket motsvarar en medeldos.
• En stark dos är 4–6 mg, och mapachocigaretter är upp till tre gånger så starka som kommersiella cigaretter. En enda mapachocigarett är alltså en stark dos. Mer än 6 mg räknas som en mycket stark dos.

Nytta och risker

Tobaksbruk är kraftigt stigmatiserat. I de flesta fall är omdömena om bruket negativa och lyfter fram beroendepotentialen och risken för allvarliga hälsoproblem vid fortsatt konsumtion. Mycket av forskningen fokuserar enbart på nikotin.

Möjlig nytta

Den första känslan av att inhalera tobak är välbefinnande och mild eufori. Tobakens möjliga fördelar omfattar kognitivt förbättrande effekter, som förbättrad finmotorik, uppmärksamhet, arbetsminne och episodiskt minne, vilket visats i prekliniska modeller och studier på människor. Nikotin förbättrar koncentrationen genom att höja nivån av acetylkolin i hjärnan, medan frisättningen av noradrenalin ger ökad vakenhet och skärpa.

Ytterligare effekter är stimulering, ökat fokus, ökad motivation och dämpad ångest. Effekterna anses milda jämfört med andra substanser, men kan driva på tvångsmässig omdosering.

Risker

Tobak har visats vara starkt beroendeframkallande, och vanemässig konsumtion har kopplats till en rad sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdom och cancer. Sambandet mellan tobaksbruk och cancer är väl belagt; nikotin har också föreslagits spela flera roller i hur cancer uppstår.

Var försiktig – nikotinöverdoser är möjliga, och även milda överdoser kan vara mycket obehagliga med kraftig svimningskänsla och illamående.

Terapeutisk användning

Vid sidan av dessa negativa effekter har tobak också en historia av terapeutisk användning som underskattats i dagens västerländska kulturer. Att den tagits upp i så många andra länder har lett till en rad medicinska tillämpningar, och fram till nyligen var den en viktig del av farmakopén.

Utöver att hjälpa det allmänna stämningsläget och lindra ångestsymtom är nikotinintag känt för att avsevärt förbättra negativa symtom vid schizofreni. Personer med schizofreni tenderar att vara storrökare. De kan tänkas självmedicinera mot symtom som svårigheter med abstrakt tänkande, stereotypt tänkande, social tillbakadragenhet och avflackade känslor. Nikotin är också känt för att hjälpa mot allmänna psykopatologiska symtom som dålig koncentrationsförmåga, desorientering, ovanligt tankeinnehåll och bristande impulskontroll.

Juridik

Sverige

Tobak är lagligt i Sverige men omfattas av en omfattande reglering. Den centrala lagen är lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Tobaksvaror får inte säljas eller lämnas ut till personer under 18 år, och sedan 2019 krävs tillstånd från kommunen för att sälja tobak till konsumenter. Rökning är förbjuden på bland annat serveringsställen (även uteserveringar), vid entréer till lokaler dit allmänheten har tillträde, på lekplatser, på perronger och vid hållplatser. Tobak beskattas enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Snus är lagligt att sälja i Sverige, till skillnad från i övriga EU. Odling av tobak för eget bruk är tillåten, men tillverkning och försäljning av tobaksvaror är skattepliktig och kräver tillstånd.

Internationellt

I de flesta länder är tobak lagligt och en av de vanligast använda substanserna. Tobak regleras på nationell och regional nivå och är i de flesta länder inte tillgänglig för minderåriga. I de flesta länder innebär det att ungdomar under 18 år inte lagligt får köpa tobak, men i USA är åldersgränsen 21 år. Tobak är hårt beskattad och regleras därför i linje med beskattningen, och får bara säljas med tillstånd. Den som ertappas med att sälja tobak utan tillstånd kan åtalas för skattebrott. I Australien är det olagligt både att odla och att sälja tobak utan tillstånd.

Många länder skärper reglerna kring tobak på grund av stor samhällelig oro över tobaksprodukter, med offensiva mediekampanjer för rökavvänjning. Det har lett till en rad regler, som förbud mot reklam för tobaksprodukter, rökförbud på allmänna platser, förbud mot varumärkesprofilering av tobaksprodukter och neutrala förpackningar.

Att skaffa tobak

Det mest uppenbara stället att skaffa tobak på är närmaste bensinstation eller livsmedelsbutik, där du kan köpa ett paket kommersiella cigaretter. Syftet med den här guiden är dock inte att uppmuntra det alternativet. Guiden vill i stället lyfta fram det ceremoniella bruket av tobak, som – i motsats till en tanklös och ohälsosam vana – är en avsiktlig och sällsynt helig upplevelse. Nyckeln är att skapa en ritual som återger tobaksbruket dess helighet. Som en del av den ritualen kan det vara värt att välja ekologisk och etiskt producerad tobak i stället för att köpa ett paket i butiken. Sådan tobak hittar du främst på nätet eller i specialbutiker för tobak. Leta efter en produkt som är 100 % ekologisk och fri från kemiska tillsatser.

Kommersiell tobak produceras däremot vanligtvis i storskaliga odlingar, med användning av ogräsmedel, insektsmedel och kemikalier som underlättar torkningsprocessen. De flesta växter i familjen Solanaceae är mottagliga för tobaksmosaikvirus, som sprids av bladlöss och andra växtsaftsugande insekter. För odlad tobak kan det vara ett betydande problem, vilket förklarar oron för kemikalier i kommersiella tobaksprodukter.

När det gäller tobak är det viktigt att känna till lagarna där du bor. I USA regleras tillverkning och försäljning av tobaksprodukter av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och av Bureau of Alcohol, Tobacco and Firearms. Försäljning av tobak utan tillstånd är olaglig, men så länge odlaren inte säljer eller byter bort sin skörd finns det inga begränsningar för att odla egen tobak. Den federala lagstiftningen begränsar inte heller mängden, så privatpersoner kan odla så mycket tobak de vill. I Australien är det olagligt både att odla och att sälja tobak utan tillstånd.

I USA kan du lagligt odla din egen tobaksplanta som ett alternativ till att köpa tobak. Tobak är lätt att odla och trivs i många olika klimat. Den kan sprida sig som ogräs; tobaksfröna är mycket små och varje frökapsel innehåller hundratals fröer som lätt sprids. Plantorna kan förodlas inomhus och sedan försiktigt planteras ut i trädgården. De växer som små örtartade plantor med stora blad. Blommande tobak kan vara ett vackert inslag i en engelsk örtagård. Möjliga problem vid odling är tobaksmosaikvirus (TMV), bladlöss (som också sprider TMV) och svartfotsjuka (black shank).

En viktig del av tobaksberedningen är att torka och fermentera bladen (så kallad curing) för smakens och konsistensens skull. Processen omfattar vissning, gulning, färgning och torkning. De vanligaste metoderna är lufttorkning, eldtorkning och varmluftstorkning (flue-curing). Ett exempel på lufttorkad tobak är burleytobak, som ofta används i cigaretter. Tobak kan också soltorkas, men det görs vanligtvis med aromatiska sorter och i begränsad utsträckning med lufttorkade sorter.

Etiska överväganden

I dag pågår flera initiativ för att sprida kunskap om bruket av helig tobak och om den traditionella relation som Nordamerikas urfolk har till tobak. Den kommersiella tobakens utbredning har urholkat synen på tobak. För de flesta är tobak i grunden bara ännu en rekreationssubstans, medan urfolkskulturer känner tobak som en del av en långvarig andlig tradition.

I andra delar av världen är tobak allmänt accepterad som medicinalväxt. Dess roll i andliga praktiker är mycket varierad, och det är viktigt att närma sig dessa traditioner med respekt.

Kulturell etik

Den kulturella etiken kring tobak skiljer sig från plats till plats och utgår från hur tobaken används. Om du ber en äldre eller kunskapsbärare inom ett urfolk om råd eller hjälp är det lämpligt att ge en offergåva: beroende på kulturen kan det vara tobak, koka eller en annan växt.

Det är artigt att så gott det går följa de lokala sedvänjorna, och det rekommenderas att du tar reda på vilka de är i så stor utsträckning som möjligt.

I västerländska länder är den etiska förväntningen att inte röka i närheten av barn eller gravida; det gäller även personer som inte röker, om de inte har gett sitt tillstånd eller om det finns en anvisad rökplats. De här etiska hänsynen finns ofta inte i andra regioner.

Vanliga missuppfattningar

Tobak har en komplicerad offentlig bild, och därför finns det ett antal myter kring bruket.

Nikotin är den mest giftiga beståndsdelen i tobak

Nikotin är visserligen det ämne som orsakar beroende, men det är andra ämnen som gör mest skada. Tobak innehåller omkring 7 000 gifter och skadliga kemikalier, i synnerhet tjära och kolmonoxid ¹⁵, ¹⁶, ¹⁷. I tobaksrök finns 70 kända cancerframkallande kemikalier ¹⁸.

Rökning orsakar bestående skador

Ja, det stämmer att vanemässig rökning orsakar skador, och den här guiden är inte avsedd att främja kronisk tobaksrökning. Det är ändå värt att veta att skadorna från rökning kan förbättras snabbt efter rökstopp, oavsett ålder. Risken för hjärtinfarkt halveras ungefär tre år efter rökstopp. När det gäller lungcancer har en före detta rökare halverad risk tio år efter rökstopp ¹⁹.

Vanliga frågor

Varför används tobak som offergåva?

Tanken på att ge en offergåva är urgammal, närmast arketypisk: det är ett sätt att tacka jorden eller skaparen, och att dela med sig av något värdefullt är ett tecken på respekt. Offergåvor ges när man ber om hjälp, vägledning eller skydd. Samma idé återfinns i många andra kulturer, där offergåvor kan bestå av mat, alkoholhaltiga drycker eller växtmaterial.

Hur välsignar man tobak?

Du kan välsigna tobaken innan du röker den: be en bön, håll den nära hjärtat, tänd den sedan, dra in röken i munnen och blås ut den utan att inhalera. Tobak kan också välsignas med bön. När kristendomen kom till Nord- och Sydamerika började tobak välsignas med radband i kyrkor.

Hur överlämnar man ceremoniell tobak?

Erbjud tobak när du ber en äldre eller kunskapsbärare inom ett urfolk om hjälp. Det kan vara när du ber om urfolkskunskap, råd, en bön, undervisning eller en sång. Att ge tobak som gåva är en sed som delas av många urfolk, av många skäl och i många olika sammanhang.

Hur knyter man ett tobaksknyte?

Tobak kan ibland ges i form av ett litet knyte, ett så kallat tobacco tie. Det görs av en bit tyg i färgerna rött, gult, vitt, grönt, lila eller blått. Tyget klipps till en kvadrat (cirka 10 × 10 cm). En liten mängd tobak läggs mitt på kvadraten, och tyget viks sedan ihop från kanterna. Knytet knyts därefter ihop med ett snöre eller en remsa av samma tyg. Ett tobaksknyte är ett enkelt sätt att ge tobak som offergåva ²⁰.

Hur kan tobak användas på andra sätt än genom rökning?

Tobak används på många sätt: som offergåva, för rökrening, genom insufflation (som snus eller rapé), som lavemang eller tuggad. Medicinskt kan tobak användas genom att intas via munnen, inhaleras eller läggas som grötomslag.

Referenser

Övriga referenser

• BEYER, S.V. (2010). Singing to the Plants: A Guide to Mestizo Shamanism in the Upper Amazon. University of New Mexico Press.
• BOWDEN, P. (2017). Smudging and Sacred Smoke. In: Entheogenesis Australis Journal 4 (Edited by Barlow, C.)
• DOLOSWALA, K.N. (2017). The Nature of Plant Sacredness: Mapacho and the Wasps. In: Entheogenesis Australis Journal 4 (Edited by Barlow, C.)
• OTT, J. (1993). Pharmacotheon: entheogenic drugs, their plant sources and history. Kennewick, WA, Natural Products Co.
• RÄTSCH, C. (2005). The encyclopedia of psychoactive plants: ethnopharmacology and its applications. Rochester, Vt, Park Street Press
• SCHULTES, R. E., & HOFMANN, A. (1992). Plants of the gods: their sacred, healing, and hallucinogenic powers. Rochester, Vermont, Healing Arts Press.
• VOOGELBREINDER, S. (2009). Garden of Eden.