Hoppa till innehållet
Strukturformel för (3,4,5-trimetoxi-beta-fenetylamin)

Substansguider

C11H17NO3

San Pedro

(3,4,5-trimetoxi-beta-fenetylamin). Kallas också Pachanoi, Achuma, Huachuma, Aguacolla, Gigantón, El Remedio, De fyra vindarnas kaktus.

Meskalinhaltiga kaktusar är ofta lagliga att odla men är i stor utsträckning förbjudna att inta. Vi uppmuntrar eller försvarar inte bruk av växten där det strider mot lagen. Vi accepterar dock att olagligt drogbruk förekommer och anser att ansvarsfull, skademinimerande information är avgörande för att hålla människor säkra. Därför är den här guiden utformad för att öka säkerheten för den som väljer att använda San Pedro-kaktus som enteogen eller psykedelikum.

Översikt

San Pedro (Trichocereus/Echinopsis pachanoi) är en smal, pelarformad kaktus som växer vilt i Anderna i Sydamerika (Argentina, Bolivia, Colombia, Chile, Ecuador och Peru). Den innehåller meskalin – ett av världens längst studerade psykedelika och det första ämne som fick etiketten ”psykedeliskt”.

San Pedro har i tusentals år varit ett viktigt inslag i olika urfolkskulturers andliga ceremonier. I dessa ceremonier är San Pedro-upplevelsen känd för att vara empatogen (i likhet med MDMA) och potentiellt livsomvälvande: den främjar djupgående introspektion, läkning och en känsla av förundran och vördnad.

Traditionellt har San Pedro intagits antingen ensam eller tillsammans med andra växter i en ceremoniell brygd kallad cimora. Även om bruket som psykedelikum tekniskt sett är olagligt i USA går det att hitta kaktusen som prydnadsväxt på gårdar och i trädgårdar över hela landet. Den finns också i överflöd på häxmarknaderna i Peru (som San Pedro eller huachuma), Bolivia (som achuma) och Ecuador (som aguacolla eller gigantón).

Upplevelsen

San Pedro är ett potent psykedelikum, och en San Pedro-ceremoni kan vara intensiv och kraftfull, på både gott och ont. Alla upplevelser är unika och individuella, men det finns några generella saker du kan räkna med.

Vad du kan förvänta dig

Efter att du intagit San Pedro börjar de flesta känna av effekterna inom 15–40 minuter, men det kan ta upp till tre timmar att nå toppen. Nedgången kan ta ytterligare tre timmar, och hela upplevelsen varar vanligtvis omkring 10 timmar. San Pedro lämnar också ofta en långvarig efterglöd, som kan göra det svårt att sova när effekterna klingat av.1

Många blir förvånade över hur annorlunda San Pedro (och meskalin i allmänhet) är jämfört med andra psykedelika de provat. San Pedro kan till exempel få dig att känna dig avslappnad och i kontroll, även när du trippar hårt.23456 En användare jämförde effekterna med MDMA, men tyckte att de var ”mer fantastiska”. ”Meskalin kändes inte som att rulla [vara hög på MDMA]”, sa han, ”att rulla kändes som meskalin.” Samma användare fortsatte med att beskriva det som ”alla de bästa effekterna från alla droger samlade i en … den härliga kroppskänslan och den otroliga empatin och förståelsen från ecstasy … fokuset, energin och drivet från syra … resekänslan som jag alltid gillat hos svamp … Det var det nyktraste vi någonsin känt oss i hela vårt liv.”4

När effekterna av San Pedro först slår till är det vanligt att känna sig dåsig eller yr, ofta med en känsla av stickningar eller elektricitet i ådrorna.75 Illamående, kräkningar och svettningar är också vanliga under uppgången.8

San Pedro ger vanligtvis visuella effekter, bland annat virvlar av färgat ljus, blixtar i det perifera synfältet, kalejdoskopiska mönster och vita, spöklika konturer runt människor.8 ”Utomkroppsliga” upplevelser är också vanliga, liksom synestesi (att till exempel ”känna” och ”lukta” syn- och ljudintryck), mild depersonalisation och förvrängd rumsuppfattning.91081112 Samtidigt kan vardagliga ting omkring dig framstå som mer intressanta, vackra och förunderligt mystiska – egenskaper som är typiska för meskalinupplevelsen.13

Allt detta kulminerar ofta i klara och sammanhängande tankar, självinsikt, empati och eufori. Men bad trips och dysforiska symtom kan vara vanligare hos personer som inte tar hänsyn till set och setting (sinnesstämning och omgivning) och/eller som har en historia av psykisk sjukdom.14

San Pedro kan intas i många olika former, vilket kan påverka upplevelsen.

San Pedro-ceremonier

Av säkerhetsskäl och etiska skäl är det bäst att uppleva San Pedro inom ramen för en ceremoni med en kvalificerad curandero (helare). Sådana ceremonier blir allt vanligare i västvärlden, utöver det växande antalet retreater i Sydamerika.

Ceremonierna pågår ofta hela natten och upprepas under flera dagar. Förutom San Pedro kan curanderos använda andra växter, däribland andra kaktusar och suckulenter, lummerväxter, spikklubba, änglatrumpet (Brugmansia) och Isotoma/Hippobroma longiflora (även kallad ”Betlehemsstjärna”).87151617

Ceremonierna kretsar traditionellt kring ett ”helande altare” eller mesa, täckt av ”kraftföremål” – forntida artefakter, stavar, stenar, kors, helgonbilder med mera. Dessa sorteras vanligtvis i tre zoner eller fält (campos) efter sin energi – positiv (livgivande), negativ (dödsbringande) eller neutral.81518

Innan deltagarna intar San Pedro ”renas” de med ett bad av ”andlig blomning”, baño de florecimiento, och snusar ofta tobak. Därefter diagnostiseras och behandlas var och en av helaren, vilket kan innebära att andar från både andinsk och kristen kosmologi åkallas och att ett svärd eller en stav förs över patienten i form av ett kors.819 Ibland förs i stället ett marsvin över kroppen, som sedan dödas och dissekeras för att fastställa sjukdomens verkan eller ursprung.1915

Oavsett vad som sker under ceremonin tillskrivs botandet i allmänhet växten snarare än helaren eller shamanen. Helaren betraktas som en förmedlare, ”aktiverad” av kaktusen för att stimulera ”patientens fem sinnen i en välbekant kulturell miljö” med hjälp av musik, parfymer, symboler och andra rituella inslag.8

I en traditionell ceremoni suddas gränsen mellan kropp och sinne ut. Shamaner kan erkänna medicinska orsaker till sjukdom – och till och med integrera läkemedel i sin praktik – men de söker i allmänhet bortom det rent fysiska efter en underliggande andlig grund till sjukdomen.8116 Nutida utövare tenderar att formulera detta i psykosomatiska termer och ser ”sjukdom som en tankeform” och ”växtens vägledning” som något som hjälper patienten ”att se ursprunget till [sin] egen sjukdom utan omdömen eller tolkningar från andra”.2021

San Pedro, Andernas heliga kaktus, har en rik historia av ceremoniellt bruk.

Effekter

Farmakologi

San Pedro innehåller mycket varierande koncentrationer av meskalin, som är som tätast i det yttersta, grönaste lagret av kaktusens kött.97222324252627 Liksom MDMA och 2C-B är meskalin en fenetylamin, vilket placerar det i en annan klass av psykedelika än tryptaminerna (psilocybin, DMT) och ergolinerna (LSD, LSA). Kaktusen innehåller också hordenin, anhalonidin, anhalonin, trichocerin, tyramin och flera substituerade fenetylaminer utöver meskalin.2226 Deras effekter anses vara sekundära eller försumbara jämfört med meskalinets, men de kan förklara en del av San Pedros påstådda medicinska nytta. Hordenin är till exempel antibiotiskt, och anhalonidin har en lätt lugnande effekt.28

Receptorbindning

Meskalin binder till praktiskt taget alla serotoninreceptorer i hjärnan men har starkare affinitet för 1A- och 2A/B/C-receptorerna. Det är strukturellt likt LSD och används ofta som referenshallucinogen när psykedelika jämförs.

Liksom för nästan alla hallucinogener beror meskalinets psykedeliska effekter sannolikt på dess verkan på serotonin 2A-receptorerna.29

Meskalin har också affinitet för dopaminreceptorerna, antingen som selektiv återupptagshämmare eller som dopaminreceptoragonist.30

Dosering

Det går inte att avgöra hur mycket meskalin en kaktus innehåller bara genom att titta på den, vilket kan göra det svårt att hitta rätt dos – särskilt med tanke på San Pedros variation. Bara 50 g torkat kaktusmaterial kan innehålla så lite som 150 mg meskalin (en tröskeldos) eller så mycket som 1 150 mg meskalin (en potentiell överdos).27 Det säkraste är att arbeta med en kvalificerad ceremoniledare för att få rätt dos.

Dosbehovet för San Pedro varierar kraftigt beroende på intagsmetod och önskad effekt.

Nytta och risker

Potentiell nytta

San Pedro har länge betraktats som ett kraftfullt medel för läkning och förändring, vilket gjort den till en central del av de shamanska ceremonierna hos många urfolk i Amerika. För många ger en San Pedro-resa djup insikt i det egna jaget och universum, och en starkare känsla av samhörighet och andlighet. Meskalin är också känt för att främja medkänsla och tacksamhet och för att lindra psykiska besvär som ångest, depression, PTSD och beroende.

Meskalin har också visat sig hjälpa människor att lösa problem, få tillgång till sin kreativitet, bli mer miljömedvetna och förbättra sin inlärning. I sitt ursprungliga bruk användes växtmedicinen även för att behandla en rad åkommor, däribland ormbett, sår, hudbesvär och allmän smärta.

Risker

På grund av meskalinets status som internationellt narkotikaklassad substans har forskningen om dess skadepotential – särskilt på lång sikt – varit begränsad. Någon dödlig dos har aldrig fastställts, förmodligen för att den är för hög för att kunna intas av misstag.31 Men det betyder inte att det är helt riskfritt. Människor har dött som en indirekt följd av meskalinbruk, däribland självmord och ett dödsfall till följd av kraftiga kräkningar. Därför är det viktigt att hålla noga koll på doseringen. Enligt Erowids doseringssida för meskalin ligger den maximala säkra mängden för en kraftig tripp på omkring 500 mg meskalin.32 Doseringen beror dock på intagsmetoden. För rena San Pedro-extrakt anger Erowid en betydligt lägre maxdos – någonstans mellan 75 och 100 mg.

En studie från 2005 av ceremoniellt peyotebruk bland nordamerikanska urfolk fann inga skadliga långtidseffekter.33 Det bör dock noteras att bruk i andra sammanhang kanske inte är lika säkert (kom ihåg: set och setting) – senare studier har funnit ett samband mellan tidigare psykisk ohälsa och bad trips. Meskalin tycks ändå medföra liten risk för flashbacks eller HPPD (hallucinogen persisting perception disorder, ihållande perceptionsstörning).3435

Det mesta av meskalinet går direkt till levern, så det kanske inte är säkert om du har leverproblem (även om det på 1950- och 60-talen gavs till många kroniska, ofta svårt leversjuka alkoholister utan några uppenbara komplikationer).28 Personer med tarmproblem, högt blodtryck, hjärtsjukdom, diabetes eller psykisk sjukdom bör också vara försiktiga.2036 Även om peyote (som också innehåller meskalin) traditionellt intas av huicholkvinnor under graviditet har meskalin kopplats till fosterskador och bör undvikas av gravida och ammande.3738

San Pedro kan vara osäkert i kombination med MAO-hämmare (naturliga eller syntetiska), däribland de antidepressiva läkemedlen fenelzin (Nardil) och tranylcypromin (Parnate). Vissa använder MAO-hämmare som moklobemid (Amira, Aurorix, Clobemix, Depnil, Manerix) för att förstärka effekterna eller motverka illamående, men de är inte nödvändigtvis säkra för allas biokemi. MAO-hämmare kan i själva verket öka eller framkalla illamående.39

Det är möjligt att andra antidepressiva (som SSRI) dämpar San Pedros psykoaktiva effekter, men såvitt känt är kombinationen inte fysiskt farlig.36

Terapeutisk användning

Även om bevisen för San Pedros läkande förmåga till stor del är anekdotiska finns det djärva påståenden om dess botande kraft. En kvinna med cancer berättade till exempel att hon anförtrodde sitt öde åt växten och under ritualen fick veta varför hon hade cancer och att hon kunde välja att inte längre ha den. Enligt helaren ”bestämde hon sig för att inte ha cancer längre … [hon] insåg att livet helt enkelt var alltför dyrbart när hon väl sett det genom San Pedros ögon”.20

Tillfrisknanden från förstämningssyndrom är lättare att tro på, och även om forskningen om meskalinets psykoterapeutiska potential fortfarande är begränsad finns det belägg som talar för dess effekt. Liksom för många andra psykedeliska substanser studerades meskalinets terapeutiska potential på 1950- och 60-talen – särskilt i kombination med LSD. Tidiga resultat visade att meskalin kunde användas för att framgångsrikt behandla beroende och depression, men forskningen avbröts när substansen förbjöds.

Det förnyade kliniska intresset för meskalin stöder dessa resultat från 1900-talets mitt. Nyare studier tyder till exempel på att meskalin kan öka blodflödet och aktiviteten i prefrontala cortex, det hjärnområde som ansvarar för planering, problemlösning, känsloreglering och beteende. Låg aktivitet i detta område är kopplad till depression och ångest, vilket fått forskare att anta att meskalin skulle kunna lindra symtomen vid dessa tillstånd.

Meskalin aktiverar också serotonin- och dopaminreceptorer, vilket kan bidra till bättre humör och hjälpa mot depression. Ett av peyotens traditionella terapeutiska användningsområden var faktiskt som antidepressivum, och depressionsnivåerna uppges vara låga bland medlemmarna i Native American Church, där peyotebruk är vanligt.40

Vissa forskare har funnit att meskalinets antidepressiva nytta hänger samman med försökspersonens vilja att engagera sig i upplevelsen, möta sig själv och handla utifrån de insikter som kommer. I en studie från 1900-talets mitt inträffade några av de mest betydelsefulla förändringarna eller genombrotten månader efter själva upplevelsen, även när den första psykedeliska terapisessionen verkade ha misslyckats. I psykoterapeutiska sammanhang kan meskalin också vara användbart för att återuppleva eller minnas bortträngda minnen.

Meskalin skulle också kunna bidra till att minska självmordstankar, enligt forskare vid University of Alabama. Med hjälp av data från den amerikanska befolkningsundersökningen National Survey on Drug Use and Health fann forskarna att personer som använt ett psykedelikum minst en gång i livet uppvisar lägre förekomst av självmordstankar.

En studie från 2013 fann också att meskalin- eller peyotebruk någon gång i livet var signifikant kopplat till lägre förekomst av agorafobi, ett ångesttillstånd där den drabbade upplever sin omgivning som hotfull.

Beroende är ett annat lovande användningsområde för meskalinets terapeutiska potential. I form av peyote har meskalin länge använts i traditionella ceremoniella sammanhang för att behandla alkoholism. Det är intressant att notera att medan alkoholmissbruket bland navajo och andra nordamerikanska urfolk uppges vara ungefär dubbelt så vanligt som genomsnittet i USA, är det betydligt lägre bland NAC-medlemmar.414240 Sambandet är givetvis inte bevisat, men forskningen tyder på att kopplingen kan vara mer än tillfällig. En forskare vid Harvard Medical School som ägnat år åt att studera peyotebruk fann att substansen minskat förekomsten av alkoholism och drogmissbruk bland nordamerikanska urfolk. Han drog också slutsatsen att ceremonierna i sig är en viktig del av växtens läkande effekt.

I traditionella sammanhang har meskalin använts för att lindra symtom vid feber, huvudvärk, solsting och artrit.43 Kaktusen betraktas faktiskt traditionellt som något av ett universalmedel och tas ibland dagligen. Enligt vissa nordamerikanska urfolk gör rätt bruk av peyote alla andra mediciner överflödiga.10 Även om det finns avgörande skillnader mellan modern västerländsk medicin och det medicinsk-religiösa synsättet hos urfolkens mystiker har kliniska studier stött meskalinets roll för smärtlindring och för frisättning av tillväxthormon.4415

Personlig utveckling

Bruket av San Pedro som verktyg för andlig utveckling och insikt har ökat kraftigt i västvärlden under senare år (liksom bruket av andra psykedelika), eftersom kaktusen anses kunna öppna det undermedvetna ”som en blomma”.7 Vissa är mer mottagliga för effekterna än andra, men en San Pedro-ceremoni är i allmänhet en inåtvänd resa som väcker djupa insikter om det egna jaget och universum.8 Enligt Lesley Myburgh, en västerländsk San Pedro-utövare, ”hjälper [kaktusen] oss att läka, växa, lära och vakna, och hjälper oss att nå högre medvetandetillstånd”.20

Anekdotiska berättelser stöder onekligen det påståendet. En användare berättar att han kunde få upp all sin smärta till ytan genom att riva tapeterna från väggarna och måla sin historia på dem. Upplevelsen belyste hans förträngda kamp för att bli fri från sin mamma, och han häpnade över hur rik på mening upplevelsen var och över sin egen kreativitet.2

Meskalin är, liksom andra psykedelika, välkänt för att kunna främja kreativitet. I en studie fick 27 män meskalin och ombads fundera över ett problem de brottades med i arbetet – vissa av problemen hade funnits i månader. Efter en enda dos hade nästan alla deltagare antingen löst problemet eller kommit fram till nya sätt att angripa det.45 Meskalin kan också förbättra inlärningsförmågan: i en annan studie fann forskare att substansen hjälpte guldfiskar att snabbare lära sig undvika en elstöt. Resultaten stöder den rådande uppfattningen att meskalin och andra psykedelika kan främja kreativitet. Som psykologen Stanley Krippner uttryckte det: ”för att uppfinna något nytt kan man inte vara helt betingad eller präglad.”46 Psykedelika som meskalin tenderar att lösa upp förutfattade meningar och ge nya perspektiv på verkligheten.

De nya perspektiven kan ofta kännas som om de kommer från en annan värld. ”Utomkroppsliga resor” är vanliga med meskalin och tar ofta människor till verkliga platser. Andra upplever att de förs in i en ”vidare, mystisk men mycket verklig [annan] värld som hade funnits där hela tiden”.3

San Pedro kan också hjälpa till att stärka relationer eller reparera familjeband.2 Som empatogen ger meskalin en ”känsla av universell förståelse, samhörighet med andra människor och förmåga att mötas och lösa problem” – även problem som vanligtvis trycks undan.4 Många får en ny känslomässig lätthet och förmåga att uttrycka sina egna känslor och att se andras svårigheter.47 Denna känsla av enhet präglar ofta San Pedro-upplevelsen – enhet med sig själv, med andra människor och naturen, och med hela tillvaron.124849

Mikrodosering

Mikrodosering innebär att inta subperceptuella (omärkbara) mängder av en psykedelisk substans. Många som gjort mikrodosering av meskalin till en del av sin vardag uppger att de blivit mer kreativa, fått mer energi, bättre fokus och bättre relationsförmåga, samt minskad ångest, stress och till och med depression. Vissa entusiaster uppger också att mikrodosering av meskalin har hjälpt dem att fördjupa sin andliga medvetenhet och skärpa sina sinnen.

Psilocybin och LSD är vanligare vid mikrodosering, men meskalin är ett bra alternativ. Många användare tycker faktiskt att meskalin är mer förutsägbart än LSD och psilocybin – och många rapporterar också större nytta för sin personliga utveckling. Meskalin har dessutom en betydligt längre brukshistoria, och det gäller även mikrodosering. Rarámuri (tarahumara) har till exempel använt små mängder peyote under jakt, vilket gjort att de kunnat spåra hjort i dagar utan vila.50

I dag rapporterar självexperimenterande människor världen över ett betydligt bredare spektrum av fördelar, bland annat personliga insikter, förbättrat humör, ökad empati och kreativitet, förändrade levnadsvanor och till och med klardrömmar.

Vissa har också funnit att mikrodosering av meskalin hjälper mot symtomen – eller till och med de underliggande orsakerna – vid depression, bland annat genom en känsla av frid och lugn utan den ”avtrubbning” som vanliga antidepressiva läkemedel kan ge.37 Effekten tenderar snarare att vara den motsatta: sinnena skärps och tanken blir klarare.

Utöver de kognitiva effekterna har omärkbara doser av meskalin också visat sig verka inflammationsdämpande. Det är faktiskt ett av ämnets forntida medicinska användningsområden. En studie från 2008 drog slutsatsen att meskalin hade ”utomordentligt potenta” antiinflammatoriska effekter, och en studie från 2018 fann att psykedelika generellt hjälper till att reglera inflammatoriska signalvägar, vilket skulle kunna ha terapeutiskt värde vid en rad sjukdomar, däribland astma, åderförkalkning, inflammatorisk tarmsjukdom och näthinnesjukdomar.

Läs mer om mikrodosering av meskalin i guiden om meskalin.

Juridik

Sverige

I Sverige är meskalin narkotikaklassat, och innehav, bruk och överlåtelse är straffbart enligt narkotikastrafflagen (1968:64). Även eget bruk är olagligt i Sverige. Meskalinhaltiga kaktusar som San Pedro står däremot inte i narkotikaförteckningarna och säljs och odlas som prydnadsväxter.51 Högsta domstolen har slagit fast att växtmaterial som inte är upptaget inte blir narkotika bara genom enkla åtgärder som att mala det,52 men att det kan räknas som narkotika om det är uppdelat i doser som är färdiga att använda.53 Hur till exempel kokade kaktusdrycker bedöms är inte prövat i de avgörandena. Se även Substansernas status i Sverige.

USA och övriga världen

Meskalin är olagligt (Schedule I, USA:s narkotikaklass I för ämnen utan godkänt medicinskt användningsområde och med hög missbrukspotential) i USA. Bland de meskalinhaltiga kaktusarna är dock bara peyote uttryckligen narkotikaklassad. Det avgörande är avsikten: att odla San Pedro och andra meskalinhaltiga kaktusar utöver peyote är helt lagligt så länge det inte finns någon avsikt att sälja, bereda eller inta dem som psykedelika.

Åtal är sällsynta men förekommer. En man i Illinois dömdes till exempel till två och ett halvt års fängelse för innehav av flera kilo kaktuspulver med avsikt att sälja. Även mindre mängder för eget bruk kan leda till åtal. I South Dakota åtalades en man för innehav av narkotikaklassad substans för bara 30 g torkad peruansk fackelkaktus (Trichocereus peruvianus).54

I vissa jurisdiktioner är lagen dock tydligare. Den 4 juni 2019 röstade staden Oakland i Kalifornien enhälligt för att avkriminalisera alla ”enteogena växter” som innehåller indolaminer, tryptaminer och fenetylaminer. Det innebär att vuxna från 21 år kan använda dem medicinskt eller av andra skäl utan att riskera straff. Beslutet avkriminaliserar (eller snarare nedprioriterar för polisen) också uttryckligen odling och spridning av växterna.5556

Situationen liknar den i USA i Australien, Nya Zeeland, Storbritannien och Tyskland samt många andra europeiska länder – med det anmärkningsvärda undantaget Schweiz, som uttryckligen förbjuder både San Pedro och peruansk fackelkaktus.54 I Kanada, där peyote (och bara peyote) uttryckligen är undantagen från meskalinförbudet, kan åklagare behöva visa ännu starkare bevis för avsikt än på andra håll.57

I Andernas länder (till exempel Peru, Ecuador och Bolivia) är San Pedro i allmänhet lagligt, även som psykedelikum.58

I de flesta länder är det lagligt att odla San Pedro-kaktus, och därför hittar du den ofta på plantskolor och i trädgårdsbutiker.

Etiska överväganden

San Pedro har inte undgått den moderna globaliseringen. I takt med att världen blir allt mer sammankopplad används San Pedro på platser och i sammanhang som skiljer sig mycket från de amazoniska stamkulturer där bruket har sitt ursprung. Att delta i en San Pedro-ceremoni kräver därför vissa etiska överväganden, så att kulturell appropriering och förstörelse hålls i schack.

Vissa ser ”exotiska” andliga praktiker som San Pedro-ceremonier som en ersättning för västvärldens vikande organiserade religioner. Men jämfört med de välbekanta religiösa och andliga traditionerna ger de ofta bara ett sken av äkthet. Det har bidragit till att vidmakthålla stereotypen om den ”ädle vilden”, där urfolkskulturer nedvärderas av västerlänningar samtidigt som utvalda kulturella praktiker hyllas.

Marknadsmässigt utbyte i vinstsyfte står också ofta i konflikt med Amazonområdets traditionella urfolkspraktiker, vilket lägger till ytterligare en etisk dimension.

Frågan om kommersialiseringen av växtmedicin debatteras flitigt. Vissa urfolk och organisationer anser att människor som inte tillhör en traditionell släktlinje, eller som betraktas som ”utomstående”, inte alls bör använda växterna. Många menar också att västerlänningars bruk av substansen är en form av kulturell appropriering.

Urfolksgrupper har också av religiösa skäl vänt sig mot att ta betalt för ceremonier. Andra urfolksgrupper ser dock avgifter för ceremonier som ett sätt att lyfta sina samhällen, vilket gör att många i Amazonområdet deltar frivilligt i växtmedicinindustrin. Vissa välkomnar till och med utlänningars deltagande och ser spridningen av sina ceremonier som något positivt.

I takt med att ”psykedelisk turism” växer som bransch i Sydamerika finns det dock även oro för ohållbar skörd. Så har varit fallet med peyote, som i dag betraktas som en hotad art. San Pedro är vanligare och växer tillbaka betydligt snabbare än peyote, men förstörelsen av dess naturliga livsmiljö hotar mer än växten – den hotar också de heliga traditioner som omger den.

Vissa påpekar att visdomen hos kulturerna i Amazonasbäckenet bara kan spridas till hela mänskligheten om utomstående bjuds in. Globaliseringens kraft går inte att stoppa i det här läget, och San Pedro och andra traditionella praktiker kommer att fortsätta spridas över världen. Det är upp till oss utomstående att se till att det sker på ett mer respektfullt sätt än det i många fall har gjort hittills.

Historia och statistik

San Pedro har kallats materia prima, kosmos urmateria, och har länge vördats av andinska shamaner.9 Rester av hoprullade San Pedro-skal som hittats i Peru daterar bruket till omkring 2200 f.Kr.59 Senare artefakter, bland annat stenreliefer i tempel, textilier och keramik, tyder på att kaktusen användes av flera på varandra följande förcolumbianska kulturer, däribland Cupisnique (1500 f.Kr.), Chavín (1000 f.Kr.), Moche (100–750 e.Kr.) och Lambayeque (750–1350 e.Kr.).95960108728616263 Många av dessa artefakter förknippar den heliga kaktusen med jaguaren, kolibrin, hjorten, boaormen, ugglan, snäckan och stiliserade spiraler eller trappsteg – symboler som tros representera olika aspekter av själva San Pedro-visionerna.10

Även om de katolska conquistadorerna förtryckte det magisk-religiösa och medicinska bruket av San Pedro blev växten inte lika demoniserad som peyote.10719 Det är möjligt att San Pedros tidiga koppling till kristna symboler och högtider hjälpte till – den kan till och med ha varit strategisk. San Pedro-ceremonier inom curanderismo (folklig läkekonst) hölls till exempel den 24 juni, på Johannes Döparens födelsedag, och själva växtens namn – San Pedro, spanska för Sankt Petrus – tros antyda att kaktusen, liksom det kristna helgonet, ”har nycklarna till himmelriket”.6397

Men denna främmande kontext lades ovanpå redan existerande förspanska/förcolumbianska föreställningar. Liksom Sankt Petrus och Johannes hade San Pedro länge förknippats med vatten, men mer specifikt med Pachamamas (”moder jords”) fruktbarhet och mystiska ”flöden mellan världar”.9 Det ecuadorianska namnet aguacolla tros därför komma från spanskans agua (vatten) och quechuans colla (drottning), eller från ett annat quechuaord som betecknar något dolt eller ockult – med andra ord ”dolt vatten”, eller en portal till ”en annan värld”.10

Utomkroppsliga resor är ett kännetecken för det traditionella bruket av San Pedro. Vissa spekulerar till och med i att Nazcalinjerna – geoglyferna i södra Peru – användes som ”heliga kartor” för dessa kroppslösa färder.9 Vinden (symboliserad av remolinos, virvlar) är också viktig för San Pedro och kan under ceremonier ses som ett förebud om god hälsa eller som ett tecken på att växtens ande anländer. Anden sägs anta olika skepnader när den på detta sätt uppenbarar sig ur luften, bland annat en blond gringo, en inkaprins eller inkaprinsessa, ett djur (som en jaguar) eller San Pedro/Sankt Petrus själv.10

Innan San Pedro (åter)upptäcktes 1945 kände botaniker inte till några andra meskalinhaltiga kaktusar än peyote. Även om San Pedro visade sig innehålla mindre av den psykedeliska substansen än peyote (<2 % av torrvikten och 0,12 % i färskt material) utgjorde den ändå en betydande alternativ källa.6428 När meskalin och peyote förbjöds i USA 1970 tycks San Pedro dock ha undgått lagstiftarnas uppmärksamhet: människor fortsatte fritt att sälja den som ett ”naturligt och lagligt” psykedelikum, och även vanliga trädgårdsbutiker fortsatte att sälja växten.22

I dag används San Pedro i stort sett på samma sätt som den (uppenbarligen) alltid har gjort – för andlig och fysisk läkning. Antropologer och etnografer som känner till dess kulturella sammanhang har bidragit till att sprida den över världen.10

Nutida bruk

San Pedro finns lätt tillgänglig i västvärlden, men är ofta tekniskt sett olaglig att inta (se Juridik). Den som föredrar att uppleva växten i dess naturliga miljö kan delta i ett växande antal ceremonier och retreater i Sydamerika.

Lyckligtvis tycks de vilda San Pedro-bestånden klara den ökade efterfrågan, till skillnad från vissa andra naturliga mediciner (till exempel peyote och kambo) – kanske för att kaktusen växer tillbaka så snabbt när den skärs av.9 Överskörd i vissa regioner med ”psykedelisk turism” skulle dock kunna bli ohållbar på lång sikt, särskilt om peyote inte längre finns att tillgå.101965

Myter

”Peruansk fackelkaktus innehåller tio gånger mer meskalin än San Pedro”

Adam Gottlieb framförde detta påstående i Peyote and Other Psychoactive Cacti (1977), men utan några belägg. I Pharmacotheon (1993) framförde Jonathan Ott ett liknande påstående – att peruansk fackelkaktus har den högsta halten av alla Trichocereus-arter (/Echinopsis-arter) – men han tycks ha missat motstridiga belägg.44

Det råder faktiskt viss oenighet om huruvida ”San Pedro” enbart syftar på T. pachanoi eller på en rad Trichocereus-arter (/Echinopsis-arter), däribland T. peruvianus/E. peruviana (peruansk fackelkaktus). För tydlighetens skull: oftast avser termen enbart T. pachanoi, men det är vanligt att andra närbesläktade arter också säljs som San Pedro.

När det gäller vilken som är starkast tycks det vara T. pachanoi. Analyser av T. peruvianus har visat meskalinhalter på upp till 0,817 % (torkad hel växt), medan vissa inte funnit något meskalin alls. T. pachanoi har däremot visats innehålla upp till 2,375 %. Analyser av enbart det meskalinrika yttre köttet visar en ännu större skillnad: 0,24–0,25 % i torkade skal från peruansk fackelkaktus (eller upp till 0,5 % i underarten Puquiensis) och upp till 4,7 % i T. pachanoi.2466

Det bör dock noteras att meskalinhalten varierar så mycket hos både T. pachanoi och T. peruvianus att skillnaderna inom varje art ibland kan vara större än skillnaderna mellan dem. Vissa sticklingar av peruansk fackelkaktus kan med andra ord mycket väl innehålla tio gånger mer meskalin än vissa San Pedro-sticklingar – bara inte som en generell regel.

Vanliga frågor

Vad är meskalin?

Meskalin är en naturligt förekommande psykoaktiv alkaloid och den huvudsakliga psykedeliska substansen i San Pedro och andra psykedeliska kaktusar från Amerika, däribland peyote och peruansk fackelkaktus. I sin naturliga form har meskalin använts i religiösa och shamanska ceremonier bland Amerikas urfolk i tusentals år.

Även om det inte är lika vanligt i dag var meskalin det första psykedelikum som nådde den breda västerländska kulturen – före den stora spridningen av LSD och psilocybin. På senare tid har det extraherade ämnet visat sig lovande inom medicinsk och psykoterapeutisk behandling av bland annat beroende och depression.

Rent meskalin förekommer vanligtvis som ett vitt eller brunaktigt kristallint pulver, antingen löst eller i kapslar. Det kan också finnas som lösning eller brygd. Jämfört med andra psykedelika är extraherat meskalin dock ovanligt i de flesta delar av världen.

Läs mer i guiden om meskalin.

Kan det upptäckas i ett drogtest?

Meskalin kan påvisas i urinen i en till fyra dagar efter intag, men ingår varken i vanliga eller utökade drogtester.67 I stort sett alla laboratorier kräver ett specifikt test för ämnet, så om inte din arbetsgivare är mycket noggrann och specifikt misstänker San Pedro-bruk är det osannolikt att det upptäcks.

Finns det risker?

Varken San Pedro eller meskalin tycks ha orsakat några dödsfall – åtminstone inte genom sin fysiska verkan. Som med alla psykedelika kan dåligt planerad set och setting medföra risker, till exempel farliga miljöer eller att vistas offentligt. San Pedro kan också orsaka problem för personer med en historia av psykisk sjukdom, hjärtsjukdom, högt blodtryck eller leverproblem, liksom för gravida och ammande. Mer information om hur du använder San Pedro säkrare finns i avsnittet Nytta och risker.

San Pedro kan på kort sikt få dig att känna dig ”galen” (akut psykos), särskilt om du inte tar hänsyn till set och setting. Detta kallas en ”bad trip” och orsakar sannolikt inga problem på lång sikt. Att lära dig hantera ångest och paranoia när de uppstår hjälper dig att ta dig igenom svåra upplevelser.

Hur tar man det?

San Pedro tas bäst på fastande mage som brygd, juice eller torkat pulver (till exempel i kapslar eller uppblandat i vatten).125 Räkna med att det smakar beskt – kanske outhärdligt beskt. Att skölja ner det med fruktjuice (särskilt osötad grapefruktjuice) kan hjälpa, men enligt folklig visdom ”känner den som har ett rent hjärta inte bitterheten”.68 Med andra ord: om du är uppmärksam på bitterheten och upplever den utan motstånd bör kväljningsreflexen inte sätta igång.

Är det lagligt att odla San Pedro hemma?

Det är lagligt att odla San Pedro i de flesta länder, däribland Sverige, USA och Storbritannien, men ofta inte för att inta den (se Juridik). I Sverige står kaktusen inte i narkotikaförteckningarna.51 Den är också mycket lätt att odla från sticklingar och trivs under en rad olika förhållanden – både inomhus och utomhus – även om den vill ha betydligt mer vatten än de flesta kaktusar.69 Du kan till och med ympa ihop färska sticklingar (även sticklingar från andra arter) genom att binda ihop dem med snöre i några dagar.9 Tänk bara på att om du odlar San Pedro för meskalinets skull innehåller den vanliga trädgårdsformen av T. pachanoi (även kallad ”pachanot”) lite eller inget av ämnet.24 Mer information finns här.

San Pedro är en av de mest lättskötta växterna att odla.

Var kan man få tag på San Pedro?

San Pedro-kaktusar säljs som prydnadsväxter på nätet och ibland i vanliga trädgårdsbutiker och plantskolor. Tänk på att meskalin är narkotika i Sverige och att beredningar av kaktusen kan räknas som narkotika.5153

Hur förvarar man San Pedro?

San Pedro bör torkas och förvaras svalt, mörkt och torrt. Under sådana förhållanden kan den hålla i tusentals år och fortfarande innehålla meskalin.

Kan man mikrodosera med San Pedro?

Ja. Se avsnittet Mikrodosering ovan och guiden om meskalin.

Ger det tolerans?

Tolerans mot meskalin byggs upp nästan omedelbart, och det tar ungefär 7 dagars uppehåll att återgå till utgångsläget. Det finns också korstolerans med LSD och andra psykedelika. Det innebär att de har svagare effekt i upp till 7 dagar efter att du intagit meskalin, och tvärtom.14

I allmänhet är meskalin dock inte vanebildande, och många märker att lusten att använda det snarare minskar över tid.

Kan man blanda det med andra droger?

Undvik att kombinera San Pedro med blodtrycksmediciner, tramadol, immunmodulerande läkemedel, alkohol och stimulantia som kokain och amfetamin.3870

Anekdotiskt har människor rapporterat goda upplevelser av att kombinera San Pedro med bland annat LSD eller cannabis.95 Kombinationen tycks också innebära låg risk eller vara positivt synergistisk med psilocybin, DMT och ketamin. Tripsit har mer information om säkrare kombinationer.

Det är dock alltid klokast att vara försiktig och undvika att kombinera meskalin med andra droger, inklusive förskrivna läkemedel (om det är rimligt), åtminstone första gången du tar det.

Fotnoter

Fotnoter

  1. Pachanoi, T. (2015, Feb 10). A Psychedelic Catalyst for Healing. Hämtad från https://erowid.org/plants/cacti/cacti_info1.shtml. ↩ ↩2 ↩3

  2. Psilocybe. (2003, Aug 22). IN The Art: An Experience with Cacti – T. pachanoi (exp26305). Hämtad från https://erowid.org/experiences/exp.php?ID=26305. ↩ ↩2 ↩3

  3. Antun. (2017, Mar 15). The Domain of This Plant Is Space: An Experience with Cacti – T. pachanoi (exp109945). Hämtad från https://erowid.org/experiences/exp.php?ID=109945. ↩ ↩2

  4. SlipKnot420. (2004, Dec 3). Let’s Spend a Lifetime Here: An Experience with Cacti – T. pachanoi (exp37131). Hämtad från https://erowid.org/experiences/exp.php?ID=37131. ↩ ↩2 ↩3

  5. Peaceful_Tripper420. (2007, Mar 17). Tranquil Visions in the Heart of Nature: An Experience with Cacti – T. pachanoi (exp42192). Hämtad från https://erowid.org/experiences/exp.php?ID=42192. ↩ ↩2 ↩3

  6. Look to the Sky. (2017, Jul 9). War Amongst the Clouds: An Experience with Cacti – San Pedro (exp100145). Hämtad från https://erowid.org/experiences/exp.php?ID=100145. ↩

  7. Schultes, R.E., Hofmann, A., Rätsch, C. (2001). Plants of the Gods: Their Sacred, Healing, and Hallucinogenic Powers. Rochester, VT: Healing Arts Press. ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5 ↩6 ↩7

  8. Sharon, D. (1972). The San Pedro Cactus in Peruvian Folk Healing. In Furst, P.T. (Ed.), Flesh of the Gods: The Ritual Use of Hallucinogens (pp.114-135). New York, NY: Praeger Publishers. ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5 ↩6 ↩7 ↩8 ↩9 ↩10

  9. Rätsch, C. (2005). The Encyclopedia of Psychoactive Plants: Ethnopharmacology and Its Applications. Rochester, VT: Inner Traditions/Bear. ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5 ↩6 ↩7 ↩8 ↩9 ↩10

  10. Glass-Coffin, B. (2010). Shamanism and San Pedro through Time: Some Notes on the Archaeology, History, and Continued Use of an Entheogen in Northern Peru. Anthropology of Consciousness, 21(1):58-82. Hämtad från https://doi.org/10.1111/j.1556-3537.2010.01021.x ↩ ↩2 ↩3 ↩4 ↩5 ↩6 ↩7 ↩8 ↩9

  11. Heaven, R. (2009). The Hummingbird’s Journey to God: Perspectives on San Pedro, the Cactus of Vision & Andean Soul Healing Methods. Winchester, UK: O Books. ↩

  12. Anopseudonym. (2010, Apr 7). Metamorphosis: An Experience with Cacti – T. pachanoi (exp78714). https://erowid.org/experiences/exp.php?ID=78714. ↩ ↩2

  13. Smythies, J.R. (1953). The Mescaline Phenomena. The British Journal for the Philosophy of Science, 3(12):339-347. https://doi.org/10.1093/bjps/III.12.339. ↩

  14. PsychonautWiki. (2018, Feb 21). Mescaline. Hämtad från https://psychonautwiki.org/wiki/Mescaline. ↩ ↩2

  15. Dobkin, M. (1969). Folk Curing With a Psychedelic Cactus in the North Coast of Peru. International Journal of Social Psychiatry, 15(1):23-32. https://doi.org/10.1177/002076406901500102. ↩ ↩2 ↩3 ↩4

  16. Dobkin, M. (1968). Trichocereus pachanoi—A Mescaline Cactus Used in Folk Healing in Peru. Economic Botany, 22(2):191-194. Hämtad från https://www.jstor.org/stable/4252948 ↩ ↩2

  17. Davis, E.W. (1983). Sacred Plants of the San Pedro Cult. Botanical Museum Leaflets, 29(4):367-383. Hämtad från https://www.jstor.org/stable/41762855 ↩

  18. Erowid. (2015, Feb 10). Peruvian San Pedro Use. Hämtad från https://erowid.org/plants/cacti/cacti_culture1.shtml. ↩

  19. Bussmann, R.W., Sharon, D. (2006). Traditional medicinal plant use in Northern Peru: tracking two thousand years of healing culture. Journal of Ethnobiology and Ethnomedicine, 2:47. https://dx.doi.org/10.1186%2F1746-4269-2-47 ↩ ↩2 ↩3 ↩4

  20. Heaven, R. (2015, Feb 10). San Pedro, The Miracle Healer. Hämtad från https://erowid.org/plants/cacti/cacti_writings1.shtml. ↩ ↩2 ↩3 ↩4

  21. Sharon, D. (1978). Wizard of the Four Winds: A Shaman’s Story. New York, NY: Free Press. ↩

  22. Crosby, D.M., McLaughlin, J.L. (1973). Cactus Alkaloids. XIX. Crystallization of Mescaline HCl and 3-Methoxytyramine HCl from Trichocereus pachanoi. Lloydia, 36(4):416-418. https://www.semanticscholar.org/paper/Cactus-alkaloids.-XIX.-Crystallization-of-mescaline-Crosby-McLaughlin/61647b01cf0877ff0a4ed326ddc4237e09f6c982 ↩ ↩2 ↩3

  23. Barton, S. (1994, Sep). San Pedro Potency FAQ. Hämtad från https://erowid.org/plants/cacti/cacti_sanpedro_potency_faq.shtml. ↩

  24. Trout, K. (2014). Cactus Chemistry By Species. Mydriatic Productions. ↩ ↩2 ↩3

  25. Erowid. (2015, Feb 20). San Pedro Dosage Discussion. Hämtad från https://erowid.org/plants/cacti/cacti_dose1.shtml. ↩ ↩2

  26. Erowid. (2015, Feb 10). Visionary Cactus Guide — Tricocereus. Hämtad från https://erowid.org/plants/cacti/cacti_guide/cacti_guide_trichoce.shtml. ↩ ↩2

  27. Ask Erowid. (2002, Feb 25). Is it true that only some parts of a San Pedro cactus contain Mescaline? Hämtad från https://www.erowid.org/ask/ask.php?ID=2942. ↩ ↩2

  28. Stafford, P. (1992). Psychedelics Encyclopedia (3rd ed.). Berkeley, CA: Ronin Publishing. ↩ ↩2 ↩3 ↩4

  29. Kovacic, P., Somanathan, R. (2009). Novel, unifying mechanism for mescaline in the central nervous system. Oxidative Medicine and Cellular Longevity, 2(4):181-190. https://doi.org/10.4161/oxim.2.4.9380. ↩

  30. Ferri, S., Arrigo Reina, R., Spadaro, C., Braga, P. (1977). 6-Hydroxydopamine Inhibits Some Effects of Mescaline Centrally Administered to Rabbits. Psychopharmacology, 55:147-149. Hämtad från https://doi.org/10.1007/bf01457850 ↩

  31. Ask Erowid. (2001, Mar 8). Can mescaline kill? Hämtad från https://erowid.org/ask/ask.php?ID=1778. ↩

  32. Brown, R.E. (1973). The Psychedelic Guide to the Preparation of the Eucharist. Austin, TX: Linga Sharira Incense Co. ↩

  33. Halpern, J.H., Sherwood, A.R., Hudson, J.I., Yurgelun-Todd, D., Pope, H.G. Jr. (2005). Psychological and cognitive effects of long-term peyote use among Native Americans. Biological Psychiatry, 58(8):624-31. https://doi.org/10.1016/j.biopsych.2005.06.038. ↩

  34. Koupilová, M., Henrink, J., Krs, O. (1999). Influencing of spatial memory in rats by DSP-4 and mescaline. Acta Medica (Hradec Kralove), 42(2):69-72. Hämtad från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10596419/ ↩

  35. Molinengo, L., Cassone, M.C., Baroli, A., Orsetti, M. (1986). Mescaline action on “memory decay” and “problem solving” behavior in the rat. Progress in Neuro-Psychopharmacology & Biological Psychiatry, 10(6):709-15. https://doi.org/10.1016/0278-5846(86)90055-2 ↩

  36. steppingintofreedom. San Pedro (Huachuma) and prescribed medication. Hämtad från http://www.steppingintofreedom.com/huachuma-and-prescribed-medication. ↩ ↩2

  37. Meyer, S. (2011, May 24). Should I Use Peyote If I Am Pregnant or Breastfeeding? Hämtad från http://nativemothering.com/2011/05/should-i-use-peyote-if-i-am-pregnant-or-breastfeeding/. ↩ ↩2

  38. Natural Standard. (2011). Peyote. Hämtad från http://www.healthprioritiesinc.com/ns/DisplayMonograph.asp?StoreID=c8ad0990cf0d44a5bac9118cf4159a55&DocID=bottomline-peyote. ↩ ↩2

  39. Ask Erowid. (2007, Aug 3). Are MAOIs dangerous in combination with some Trichocereus cacti? Hämtad från https://www.erowid.org/ask/ask.php?ID=3089. ↩

  40. Horgan, J. (2009, Jan 12). Curing Drug and Alcohol Addiction with Peyote. Hämtad från http://discovermagazine.com/2009/the-brain/peyote. ↩ ↩2

  41. Winkelman, M.J. (2015). Psychedelics as Medicines for Substance Abuse Rehabilitation: Evaluating Treatments with LSD, Peyote, Ibogaine and Ayahuasca. Current Drug Abuse Reviews, 7(2):101-16. https://doi.org/10.2174/1874473708666150107120011. ↩

  42. Pacific Standard Staff. (2016, Oct 10). What’s behind the myth of Native American alcoholism? Hämtad från https://psmag.com/news/whats-behind-the-myth-of-native-american-alcoholism. ↩

  43. Garuda444. (2017, Jan 6). Spirit Animal Communion: An Experience with Cacti – T. pachanoi (exp96587). Hämtad från https://erowid.org/experiences/exp.php?ID=96587. ↩

  44. Erowid, F. (2001). A Look at the Mescaline Content of T. peruvianus and T. pachanoi. Erowid Extracts, 2:20-21. Hämtad från https://erowid.org/plants/cacti/cacti_article1.shtml. ↩ ↩2

  45. Smith, P. The Diverging Mind. Hämtad från http://volteface.me/features/the-diverging-mind/. ↩

  46. Krippner, S. (1969). Mescaline, Psilocybin, and Creative Artists. Hämtad från http://www.psychedelic-library.org/artist.htm. ↩

  47. a soul. (2005, Jul 26). Enlightenment: An Experience with Cacti – T. pachanoi (exp40970). Hämtad från https://erowid.org/experiences/exp.php?ID=40970. ↩

  48. Han Solo. (2007, Jan 11). In the Embrace of Pachamama: An Experience with Cacti – T. pachanoi (exp50479). Hämtad från https://erowid.org/experiences/exp.php?ID=50479. ↩

  49. Visionary. (2007, Apr 12). A Message from the Plant: An Experience with Cacti – T. pachanoi & Meditation (exp56932). Hämtad från https://erowid.org/experiences/exp.php?ID=56932. ↩

  50. Gottlieb, A. (2009). Peyote and Other Psychoactive Cacti. Berkeley, CA: Ronin Publishing. ↩

  51. Läkemedelsverket. (2026). Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version med ändringar t.o.m. HSLF-FS 2026:26. Hämtad från https://www.lakemedelsverket.se/globalassets/dokument/lagar-och-regler/lvfs/lvfs-2011-10-konsoliderad.pdf. ↩ ↩2 ↩3

  52. Högsta domstolen. (2014). NJA 2014 s. 259, mål B 1062-13. Hämtad från https://lagen.nu/dom/nja/2014s259. ↩

  53. Högsta domstolen. (2018). NJA 2018 s. 983, mål B 1605-18. Hämtad från https://lagen.nu/dom/nja/2018s983. ↩ ↩2

  54. Erowid. (2016, Sep 15). Mescaline-containing Cacti – Legal Status. Hämtad från https://erowid.org/plants/cacti/cacti_law.shtml. ↩ ↩2

  55. AP. (2019, Jun 5). The Latest: Oakland 2nd US city to legalize magic mushrooms. Hämtad från https://www.apnews.com/ff023dfbf4534eba8622f504d272ff00. ↩

  56. Decriminalize Nature Oakland. Resolution. Hämtad från https://www.decriminalizenature.org/dno-resolution. ↩

  57. Controlled Drugs and Substances Act (S. C. 1996, c. 19). Schedule III. Hämtad från http://laws.justice.gc.ca/eng/acts/C-38.8/page-14.html#docCont. ↩

  58. Drug Law Reform in Latin America. (2016). Country information. Hämtad från http://www.druglawreform.info/en/country-information. ↩

  59. Johnson, C. (2018). Magic Medicine. Beverly, MA: Fair Winds Press. ↩ ↩2

  60. Carod-Artal, F.J., Vázquez-Cabrera, C.B. (2006). Mescaline and the San Pedro cactus ritual: archaeological and ethnographic evidence in northern Peru. Revista de neurologia, 42(8):489-98. Hämtad från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16625512/ ↩

  61. Cordy-Collins, A. (1982). Psychoactive Painted Peruvian Plants: The Shamanism Textile. Journal of Ethnobiology, 2(2):144-153. Hämtad från https://ethnobiology.org/sites/default/files/pdfs/JoE/2-2/cordy-Collins1982.pdf ↩

  62. Sharon, D. (2001). Ethnoarchaeological evidence for San Pedro (Trichocereus pachanoi) use in northern Peru. Eleusis, 5:13-59. Hämtad från https://www.researchgate.net/publication/7154032_Mescaline_and_the_San_Pedro_cactus_ritual_Archaeological_and_ethnographic_evidence_in_northern_Peru ↩

  63. Sharon, D. (2000). Shamanism & the Sacred Cactus: Ethnoarchaeological Evidence for San Pedro Use in Northern Peru. San Diego, CA: San Diego Museum of Man. ↩ ↩2

  64. Trenary, K. History Of Mescaline. Hämtad från https://mycotopia.net/topic/51844-the-history-of-mescaline-by-klaus-trenary/. ↩

  65. Downer, C.C. (2006, Feb 6). INSIGHTS: Mining Peru’s Andean Forests Puts Unique Species, Ecosystem at Risk. Hämtad från http://ens-newswire.com/2017/04/06/insights-mining-perus-andean-forests-puts-unique-species-ecosystem-at-risk/. ↩

  66. Ogunbodede, O., McCombs, D., Trout, K., Daley, P., Terry, M. (2010). New mescaline concentrations from 14 taxa/cultivars of Echinopsis spp. (Cactaceae) (“San Pedro”) and their relevance to shamanic practice. Journal of Ethnopharmacology, 131(2):356-362. Hämtad från https://doi.org/10.1016/j.jep.2010.07.021 ↩

  67. Erowid. (2015, Feb 10). Mescaline – Drug Testing. Hämtad från https://erowid.org/chemicals/mescaline/mescaline_testing.shtml. ↩

  68. Gottlieb, A. (1997). Peyote and Other Psychoactive Cacti. Berkeley, CA: Ronin Publishing. ↩

  69. AlbertKLloyd. (2014, Jan 13). correcting san pedro myths (work in progress) [Online forum comment]. Message posted to https://www.dmt-nexus.me/forum/default.aspx?g=posts&t=52630. ↩

  70. Therapeutic Research Faculty. (2009). PEYOTE: Uses, Side Effects, Interactions and Warnings – WebMD. Hämtad från https://www.webmd.com/vitamins-supplements/ingredientmono-473-peyote.aspx?activeingredientid=473&activeingredientname=peyote. ↩

Status: utkast. Senast uppdaterad 2026-09-15.

Hittar du ett fel? Skriv till [email protected].